DN har i ett antal artiklar skrivit om problem för anhöriga med bank-id som hjälper äldre med ekonomiska ärenden. Flera läsare har också påpekat att tillgången till den viktiga vårdplatsen 1177 är ett problem.
En som sett det på nära håll är Mattias Ejbe. Han är god man för sin mamma Gunilla, som har en demenssjukdom, och han kan inte komma in på 1177 för att hjälpa henne.
Vid en första kontakt med vårdtjänsten förklarade han att han behövde tillgång till mammans journaler. Han hade sjukintyg som visade att hon inte kunde använda bank-id och inte var nåbar efter en stroke.
– Jag behövde ha tillgång till de senaste tio årens vårdanteckningar, bland annat för ett försäkringsärende, berättar Mattias Ejbe.
Svaret han fick var att höra av sig till varje vårdgivare men inte hur han skulle kunna veta vilka de var.
– Inte ens nu när jag är god man kan jag komma åt detta. Och då är jag ändå ålagd att ”sörja för hennes väl och ve”, konstaterar han.
Mattias Ejbe efterlyser en funktion liknande den man använder för att hämta ut paket. Att man skulle kunna ta med sig den andras legitimation och samtidigt visa sitt eget.
– Jag kan inte fullgöra min plikt som god man för min mamma. Det handlar egentligen bara om att jag ska kunna få tillgång till hennes 1177 via mitt bank-id, säger han.
Även hos Pensionärernas riksorganisation PRO märker man av problemet. Organisationen får reaktioner från irriterade pensionärer och anhöriga.
– Dels så kräver det att man måste ha någon digital plattform som mobil, ipad eller dator. Och sen om det slår till med demens blir det svårt att komma ihåg saker och ting, säger Åsa Lindestam, förbundsordförande för PRO.
– Då blir det jättekrångligt och det har man inte tänkt på. Det är inte anpassat till vår verklighet som det borde vara, fortsätter hon.
Hon efterlyser en funktion där även en anhörig kan logga in på sin släktings 1177.
Även föräldrar till barn med funktionsnedsättning drabbas av samma problem när barnet fyller 13. Då måste barnet kunna logga in själv vilket inte alltid är möjligt.
På 1177 håller man med om problemet men uppger att man hindras av lagen.
– Vi tycker det är otroligt angeläget att anhöriga kan få hjälpa en annan vuxen person med att läsa journaler, boka tider och kommunicera med vården digitalt. Men det finns inte lagstöd för det i dag, säger Sofie Zetterström, affärsområdeschef på 1177.
Vårdtjänsten hade tidigare den möjligheten men den dåvarande myndigheten Datainspektionen begärde att den skulle stängas ned.
– Vi drev det rättsligt att vi skulle få behålla den men förlorade i högsta instans. Så vi var tvungna att ta bort den funktionen, säger Sofie Zetterström, affärsområdeschef på 1177.
Vårdtjänsten har flera gånger tagit upp frågan om en lagändring med Socialdepartementet men utan resultat. Enligt Sofie Zetterström pågår det ett arbete att anpassa lagstiftningen till en EU-förordning vilket skulle kunna lösa frågan.
– Vi håller på att förbereda tekniken för att det ska gå att slå på den dag lagen tillåter det, säger hon.
Mattias Ejbe konstaterar att det är heltokigt att lagar går emot varandra.
– Som god man ska jag sörja för min mammas väl och ve, och i det ingår att ha koll på journalanteckningar. Detta omöjliggörs av en annan lag, jag förstår inte vad som kan hindra detta när andra myndigheter som Skatteverket kan hantera det smidigt, säger han.
Fakta.1177
● Sveriges nationella samlingsplats för information, rådgivning och e-tjänster inom hälsa och vård.
● Ägs och finansieras av Sveriges 21 regioner.
Läs mer:
96-åring tvingas åka till Stockholm
Svårt för många äldre att använda bank-id
Så gör du när en anhörig behöver hjälp