Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Tidigare i år gjorde jag i Internationella sportjournalistförbundets regi studiebesök hos två av världens största idrotter. Både Internationella fotbollförbundet, Fifa, och FIVB, Internationella volleybollförbundet, har skakats av skandaler på senare år och det är intressant att studera vilken lärdom man tagit.
I FIVB:s tjusiga förbundslokaler i Lausanne tog den brasilianske ordförande Fabio Azevedo emot och lät sig frågas ut av journalisterna. När jag undrade om jag kunde få se de bidrag som FIVB stöttat svensk volleyboll med, kallade Azevedo på en assistent, som öppnade sin dator och visade inte bara svenska siffror, utan även för resten av världen.
På en storbildskärm i Fifahögkvarteret i Zürich dök Gianni Infantino upp med en videohälsning från Turkiet. Han ursäktade sig för att han inte kunde vara på plats vid besöket från hundratals journalister, som varit planerat sedan länge, men tackade oss för ett gott arbete – ett uttalande i stark kontrast till det han gjorde i Rwanda 2023, när han kritiserade reportrar som var där för att bevaka Fifakongressen och undrade: ”Varför är ni så elaka?”
När Fifa efter den mutskandal som briserade 2015 skulle reformeras var demokrati och transparens honnörsord. De tio åren med Infantino vid makten och framför allt den senaste tidens händelser med ett fredspris till Donald Trump, en struken avstängning av den amerikanske VM-spelaren Folian Balogun och det i hemlighet framtagna förslaget om att sälja ut VM till privata investerare i bolaget Fifa Forward Enterprise (FFE) har visat att reformerna inte fungerat.
Samtidigt som Infantino valdes till ordförande vid extrakongressen i Zürich 2016 ersattes exekutivkommittén med Fifa Council, ett övervakande råd som fattar beslut mellan de ordinarie kongresserna. Tanken med rådet var att det skulle kontrollera ordföranden, men Fifa erkände själva i veckan att Infantino i FFE-projektet gått bakom dess rygg.
Det finns flera vittnesmål om hur Infantino kontrollerar Fifas administration. Ett exempel kom redan inför VM i Ryssland 2018, då han lade sig i beslutet att inte godkänna Vitalij Mutkov, en av den ryske presidenten Vladimir Putins närmast allierade, som medlem av Fifa Council.
Fifa är registrerat som en icke-vinst-drivande organisation, något som kan synas märkligt när man ser att sommarens VM gav rekordstora intäkter på över 140 miljarder kronor. Tanken är att pengarna ska distribueras till medlemsförbunden och fotbollen, men det finns frågor kring hur länderna använder pengarna.
Nick McGeehan, grundare av organisationen Fair Square, konstaterar i brittiska The Guardian att Fifa har en utvecklingsbudget som motsvarar många stora biståndsorgans, men att det saknas en behovsanalys när det gäller hur pengarna fördelas och det finns heller bevis för att någon revision genomförts. Har miljonerna gått till gräsrötterna och till att utveckla damfotbollen – eller till att vässa herrlandslaget?
Lennart Johansson, den tidigare ordföranden i Uefa, lanserade ett förslag om att Fifas ordförandeskap skulle rotera mellan de sex kontinentförbunden vart fjärde år, ungefär som ordföranderollen i EU:s ministerråd skiftas mellan medlemsländerna.
Modellen, som motverkar att någon ordförande hinner tillskansa sig för mycket makt, förordas även av antikorruptionsexperten Mark Pieth, som ledde den oberoende kommitté som tillsatts för att leda reformprocessen inom Fifa.
Pieth har senare berättat hur om hur han upplevde motstånd i arbetet från bland annat Gianni Infantino, som då var generalsekreterare i Uefa. Schweizaren beslutade sig då för att lägga ner gruppen. Två år senare valdes Infantino att basa för Fifa.
Lennart Johansson försökte bli Fifaordförande 1998, men stoppades sedan många afrikanska stater natten före omröstningen i Paris bytt till Sepp Blatters sida – kanske beroende på de bruna kuvert som påstås ha delats ut på delegaternas hotell.
Johansson ville skapa ett mer demokratiskt Fifa. Under Blatters och Infantinos ledning har inriktningen blivit en helt annan och styrelseskicket allt mer auktoritärt.
Den misslyckade reformeringen av Fifa väcker frågan om en ny ordförande skulle kunna förändra internationella fotbollförbundet i grunden. Frågan är också om en majoritet av fotbollsvärlden verkligen vill det.
Läs mer:
Gianni Infantino – karriäristen som talar sju språk och struntar i spelregler
Infantino ber om ursäkt – och går till motattack
Maktbasen utanför Europa – här stöttas Infantino