Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Litteraturen har länge varit ett eftersatt område inom kulturpolitiken. Det har fått följdverkningar. Rapporterna om sjunkande läsförståelse och en allmän läskris radar upp sig. Den litterära samhällskultur som varit ett fundament för det öppna samhällets åsiktsbildning ersätts i accelererande tempo av olika ljud- och bildflöden.
Under senare år har det litterära ekosystemet – biblioteken, bokhandeln, förlagen, författarna och översättarna – ställts inför en rad mäktiga utmaningar: digitaliseringen, globaliseringen och utvecklingen av AI. Men kulturpolitiken har varit passiv och verkar inte ha förstått hur detta ekosystem hänger samman.
Som en direkt reaktion på detta tog dåvarande styrelsen för Sveriges Författarförbund för två år sedan initiativ till en oberoende Litteraturkommission. Där samlades representanter från olika delar av det litterära fältet för att diskutera frågorna på djupet och mejsla fram förslag till en moderniserad litteraturpolitik. Vår avsikt är att i höst överlämna en lång rad förslag – ”Litteraturen och det öppna samhällets motståndskraft” – till den tillträdande kulturministern. Men redan nu kan vi presentera några av dem.
Sverige har, i ett sent uppvaknande, börjat utveckla en politik för ökat läsande, till exempel att läroböcker ska vara centrala i skolarbetet och att bemannade skolbibliotek gjorts obligatoriska. Men satsningarna kommer bli långsiktigt verkningslösa utan en motsvarande litteraturpolitisk offensiv. Läsfrämjandet och litteraturpolitiken är två sidor av samma mynt, ömsesidigt beroende av varandra.
Litteraturen gör människorna och samhällena mer motståndskraftiga mot olika slags kriser, desinformationskampanjer och konspirationsteorier. Det är litteraturens frihet, att vara just litteratur, som ger den dess betydelse. Under pandemins nedstängning i Frankrike var det bokhandeln, matbutikerna och apoteken som fick hålla öppet. Det visade ett medvetande om detta som långsamt gått förlorat i Sverige.
Regeringens satsning på inköp av böcker till landets skolor är ett fint exempel på hur läsfrämjande och litteraturpolitik kan samverka utan detaljstyrning. Därför behöver den permanentas på lämplig nivå. Men för att stärka sambandet krävs fler åtgärder.
Litteraturkommissionen föreslår ett system av digitala bokcheckar, efter den framgångsrika modell med kulturcheckar som införts i flera EU-länder. Den som fyller 18 år får en generös check att använda i den lokala bokhandeln. Franska utvärderingar beskriver hur bokhandelns kunder på så vis genomgått ”en demografisk revolution”. För att skapa en åldersstege för kombinerad läs- och litteraturpolitik föreslår vi att man får en ny bokcheck när man får barn och en när man går i pension.
Folkbiblioteken är landets mest populära och besökta kulturinstitution. Men sedan 1990-talet har antalet bibliotek minskat med mer än en tredjedel. Ingen kan förvånas av att läsningen under samma tid sjunkit. Vi vill därför att nästa regering vänder trenden. Sverige behöver fler bibliotek, inte färre. Vi föreslår att man tar fram stadsplanenormer så att nya växande stadsdelar får egna biblioteksfilialer. Regeringen bör fastställa ett långsiktigt mål, som till exempel att varje tätort med minst 2 000 invånare ska ha ett bibliotek. Ett sådant bibliotekslyft kräver någon form av statligt investeringsstöd till kommunerna. Vi föreslår också att det framgångsrika men sedan 2023 avskaffade programmet ”Stärkta bibliotek”, som var särskilt viktigt för glesbygdskommunerna, återinförs.
Att inköp och verksamhet ska skötas av bibliotekarierna behöver säkerställas. Deras yrkeskunnande måste respekteras av politiker och allmänhet.
Det statliga litteraturstödet till bokförlagen har varit enormt viktigt för den svenskspråkiga kvalitetslitteraturen. Men stödet har med tiden blivit så urholkat att det förlorat sin ursprungliga kraft. För att återfå den behöver det tredubblas under nästa mandatperiod.
Biblioteksersättningen som kanaliseras via Författarfonden till författare, översättare och bokillustratörer är en utmärkt konstruktion av grundläggande betydelse. Men även det behöver förstärkas. Sverige har hamnat långt efter de andra nordiska länder som har liknande system. Vi föreslår därför att fondens medel fördubblas.
Regeringen har signalerat kommande åtgärder mot den svenskspråkiga kurslitteraturens utgivningskris. Men den behöver också en egen liknande konstruktion som Författarfonden.
Om en bok är primärt AI-genererad är det en konsumenträttighet att det tydligt anges
Utvecklingen av olika språkmodeller för AI-verktygen har visat att litteraturen är språkens hjärta. Hela AI-industrin vill komma åt det. Men inga språkmodeller eller AI-träning för kommersiellt bruk kan tillåtas utan upphovsrättsinnehavarnas tillstånd och utan skälig ersättning. Upphovsrätten tillhör enligt lagen människor och det mänskliga skapandet – inte maskinerna. AI kan vara ett hjälpmedel och har också börjat användas av författare, översättare och illustratörer. Men om en bok är primärt AI-genererad är det en konsumenträttighet att det tydligt anges.
Under den moderna epoken har vi definierat oss som individer och samhälle med hjälp av böcker och texter. Litteraturen har på så vis fått en särställning. Litteraturpolitiken är därför en investering i ett fortsatt öppet och motståndskraftigt samhälle. Bokens framtid angår med andra ord inte bara kulturpolitiken, utan hela den samlade politiken. Därför behöver kulturens andel av den statliga budgeten under de kommande fyra åren höjas till minst en procent.
Läs mer kulturdebatt