När Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade på toppmötet i Ankara vädjade han om konkreta besked om leveranser av luftvärn. Flera Natotoppar har stämt in och understrukit vikten av utökat stöd till Kiev.
Samtidigt slår flera ledare fast att de inte kan ge Ukraina vad de behöver. På tisdagen meddelade Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard att det inte finns Patriotrobotar att avvara, trots att systemet finns i den svenska arsenalen.
I en intervju med Bloomberg konstaterar nederländska försvarsministern Dilan Yeşilgöz-Zegerius att landet inte längre har kapacitet att stötta Ukraina genom direkta leveranser av militärutrustning. På onsdagen gav även Bulgarien besked om att det inte blir några nya leveranser av försvarsmateriel i närtid och att landet endast har kapacitet nog att genomföra reparationer av redan levererade system.
För många länder handlar det om en strategisk avvägning – hur många av de avancerade vapensystemen som behövs för den egna säkerheten, enligt Martin Lundmark som är lektor på Institutionen för försvarssystem på Försvarshögskolan.
USA, som har den största förmågan, har använt stora mängder robotar i Iran och sedan Trumps återkomst till Vita huset har flera utlovade leveranser till Ukraina uteblivit.
När han mötte Zelenskyj vid Natomötet i Ankara på onsdagen sade Trump att han och Zelenskyj skulle diskutera nya leveranser av Patriot.
– Vi har några Patriots, men inte så många. Vi behöver dem själva också, sade Trump inför mötet.
Men det finns även andra länder som fortfarande har förmågan att bistå Ukraina i den akuta krisen, även om det är hemligt exakt hur stora lagren är.
– Många länder går inte öppet ut och berättar hur många Patriotrobotar man har eftersom det är en strategisk resurs och en väldigt känslig uppgift.
Underrättelseuppgifterna om att Ryssland kan planera en ”provokation” mot Polen är en aspekt som gör regeringen i Warszawa mer ovillig att skicka viktiga vapensystem till Ukraina.
– De blir inte mindre restriktiva i alla fall, och de vill inte skänka bort robotar när de själva känner sig hotade, säger Martin Lundmark.
Patriotsystemet är dyrt och flera Natoländers försvarsbudgetar räcker inte till för att köpa det. Länder som Estland och Lettland, som relativt sett bidragit stort till Ukraina, behöver förlita sig på stöd från andra länder.
Den senaste tiden har Ryssland skalat upp angreppen med ballistiska robotar mot Ukraina, vilket förklarar att Kievs skriker efter nya luftvärnssystem. I den senaste attacken lyckades man inte skjuta ner en enda av dessa.
Det kan också förklara europeiska Natoländers ovilja att leverera försvarsrobotar.
– Eftersom Ryssland visat sig vara väldigt villigt att skjuta dessa ballistiska robotar blir europeiska Natoländer tveksamma till att skänka en så strategisk resurs, säger Martin Lundmark.
De stora europeiska försvarsmakterna Tyskland, Storbritannien, Frankrike och flera andra, har förmågor som skulle kunna hjälpa Ukraina med den akuta bristen.
– Visst har de det. De har egna resurser som de skulle kunna donera, men än så länge finns inte den viljan. De anser att de behöver resurserna själva och förmodligen har de inte jättemånga system.
Det fransk-italienska luftvärnssystemet SAMP/T skulle kunna vara ett alternativ till Patriot. Men för att Ukraina ska kunna använda det systemet krävs sannolikt att man bygger upp ny infrastruktur.
Det är inte heller säkerställt om det europeiska vapnet klarar att skjuta ner Rysslands ballistiska robotar tillräckligt effektivt.
Om länder donerar Patriot eller SAMP/T skulle robotarna sannolikt förbrukas snabbt av Ukraina, vilket Ryssland gärna ser ske eftersom det skulle återge dem övertaget, säger Martin Lundmark.
Produktionskapaciteten och produktionshastigheten för Patriot såväl som för SAMP/T är så låg att det skulle ta flera år att ersätta de donerade systemen, konstaterar han.
Läs mer:
Rysslands drönare har fått jetmotorer – dyker brantare
Expert: Licens för Patriot löser inte Ukrainas akuta problem
