Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Vänstern drömmer om kortare arbetstid. Högern vill sänka skattetrycket.
Båda sakerna riskerar att minska intäkterna till det offentliga. Men det vill ingen riktigt låtsas om.
För samtidigt som tankar om latare dagar och mer pengar i plånboken avlöser varandra finns bred enighet om att Sverige under de kommande åren ska ösa in pengar i försvaret, fortsätta att stötta Ukraina och satsa på den civila beredskapen. Även kostnaderna för rättsväsendet med fängelseplatser, polis och domstolar förväntas öka med tiotals miljarder på kort tid. Och det är numera ovanligt att man hör någon politiker gå till val på att skära i välfärden – tvärtom utlovas ständigt förbättringar i skola, vård och omsorg.
Alltså återstår frågan varifrån pengarna till exempelvis försvarsupprustningen ska komma. Svar som att finansieringen löser sig med lån, tillväxt eller att de rika betalar lite till räcker inte för den som menar allvar.
I stället bör politikerna börja tala klarspråk, som nationalekonomen Martin Ljunge vid Institutet för näringslivsforskning nyligen påtalade (DN Debatt 23/1): Dagens situation gör att det kommer att krävas ekonomiska uppoffringar och alla kommer att behöva vara med och betala.
En dag som denna, när många i Sverige är lediga av historiska skäl, är det inte fel att även slänga in färre röda dagar i ekvationen.
”Lägre bidrag, slopade välfärdsprogram och högre skatter måste vara på bordet”, underströk han. Och en dag som denna, när många i Sverige är lediga av historiska skäl, är det inte fel att även slänga in färre röda dagar i ekvationen.
Det gjordes för några år sedan i Danmark, där politikerna från 2024 slopade ”stora bönedagen”, fjärde fredagen efter påsk, för att betala delar av de ökade försvarsutgifterna. Beräkningarna inför beslutet pekade mot att en extra arbetsdag innebar skatteinbetalningar på cirka 3 miljarder danska kronor – över 4 miljarder svenska. Och i somras försökte Frankrikes dåvarande premiärminister stryka två helgdagar – annandag påsk och 8 maj som firas till minne av segern i andra världskriget – eftersom ”det skulle ge flera miljarder euro i intäkter”.
Exakt hur många kronor en eller ett par färre lediga dagar kan inbringa till det svenska försvaret kommer inte att stå klart förrän en ordentlig utredning i frågan har gjorts. Däremot visar de växande offentliga utgifterna att Sverige, precis som andra länder, i en allt oroligare tid bör tänka i nya banor kring vår gemensamma finansiering.
Då måste det ligga på bordet att vi skulle kunna jobba som vanligt på annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag eller varför inte första maj? De flesta går trots allt varken i kyrkan eller i ett demonstrationståg.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Elisabeth Svantesson fipplar med skatten på din fredagspizza
DN:s ledarredaktion: Regeringen verkar ha ungefär lika bra koll som Donald Trump
