Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
För första gången på mycket lång tid skakas den iranska regimen i dess grundvalar.
På lördagen vaknade vi upp till rapporter om att USA och Israel hade attackerat Iran. Detta efter att den amerikanska närvaron i regionen ökat under de senaste veckorna och president Donald Trump uttryckt öppet missnöje med kärnvapenförhandlingarna mellan länderna.
Sent på kvällen kom sedan beskedet att Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei har dött. Och inte bara han. Även flera andra toppar i Revolutionsgardet ska ha dödats under helgen.
Det betyder att iranierna äntligen slipper diktatorn som förtryckt befolkningen och styrt landet med järnhand sedan 1989. I mer än 45 år har iranier behandlats som islamisternas egendom, och terrorister i Hizbollah och Hamas som ayatollans förtrupper i och utanför landet. Kvinnor har tvingats leva i teokratins kalla skugga. Ayatollan har under sin tid vid makten slagit ner allt motstånd med brutalt våld – senast i en ren massaker mot protesterna kring årsskiftet.
Äntligen är han borta.
Och äntligen kan de iranier som modigt, och ofta med livet som insats, visat sin frihetstörst få en chans till något nytt.
Frågan är bara vad.
Kommer iranierna att få den frihet de förtjänar?
Diktatorns död är utan tvekan det största hotet mot regimen sedan den bildades. Och även om det förstås funnits planer för vad som ska hända om han försvinner och det redan har meddelats vilka som kommer att leda landet i övergången kan det här vara startskottet för ett friare Iran.
Men det är tyvärr långt ifrån säkert. Som vi nyss såg i Venezuela gjorde USA stora insatser för att göra sig av med president Maduro, men har sedan låtit hans regim fortsätta styra landet. Donald Trumps intresse för att skina ikapp med spektakulära – och folkrättsvidriga – insatser har konsekvent varit större än hans intresse för vad som sedan händer de frihetstörstande människorna.
Finns det ens en plan den här gången?
Under helgen har det rapporterats om en rad attacker i regionen. I potten ligger nu också den typ av krig i Mellanöstern som Donald Trump lovade sina väljare att inte blanda sig i.
Så vad händer nu? Att den iranska befolkningen är beslutsam om att bli av med det förtryckande styret vet vi redan. Likaså har vi, senast vid de bloddränkta protesterna i januari, sett att förtryckarna i Teheran – trots allt våld – inte har kunnat kuva människors mod.
Kommer iranierna att få den frihet de förtjänar?
Det vet vi fortfarande inte. Men en sak vet vi: Förtrycket har pågått länge nog.
Läs mer:
Ledare: Han har kallat judar för ”apornas och svinens avkomma” – kretsen kring honom bestämmer över svenskt bistånd
Ledare: Ingen säger det högt – men snart kommer det att vara ruskigt dyrt att vara svensk
