Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
För oss amatörer ser müslimiljonären Fredrik Paulún kanske ut som en vanlig 55-åring med ansträngd solbränna. Men skenet bedrar. Hans egentliga ålder är 29 år, avslöjar han nu i Expressen (6/9).
Han har alltså lyckats åldras baklänges, som i den där filmen med Brad Pitt – ”Benjamin Buttons otroliga liv”. Bara det att Fredrik Paulún är på riktigt.
Och hans hemlighet? Rödljusterapi samt en uppfinning som kallas vätevatten. Dessutom bär han för säkerhets skull ett par knallorangea ”jordande” skor. Som av en tillfällighet saluför han även en hel del apparater, ifall även du – ja, jag pekar på dig – vill bli bromsa och backa ditt åldrande, förbättra din ämnesomsättning samt motverka sjukdom.
Elaka tungor (vetenskapen och Expressens grävande reporter) påstår visserligen att både ljuset, vattnet och skorna är ren humbug. Men den som vill tro att evig ungdom är möjlig har förstås ingen lust att lyssna på så tråkiga saker som sanningen.
Fredrik Paulúns rödljus kostar 9 500 kronor och vattensystemet 12 000 kronor, så det är en dyr dröm, bokstavligen. Men många skulle nog säga att hela levalängerörelsen kostar för mycket också bildligen, därför att den över lag går ut på att avstå från det som gör livet värt att leva: typ knapra råkost eftersom det är nyttigare än att äta och dricka gott, träna i timmar varje dag i stället för att exempelvis umgås med familj och vänner, strunta i sovmorgon för att kliva upp i ottan och gå 10 000 steg i knallorangea jordande skor.
Vad är meningen med allt, om tillvaron är så inrutat sträng och njutningslös, och, ja, ovärdig? Kan man fråga sig. Jag har själv skrattat åt leva-länge-gänget. Men jag undrar nu om jag inte har missat skogen för alla träd?
För när jag ser Fredrik Paulún ser jag inte bara världens äldsta 29-åring. Jag ser i honom alla livskrisande medelåldringar.
Plötsligt känner man döden flåsa en i nacken. Vissa hanterar det genom att testa på något nytt, som att klippa lugg eller skaffa sig en motorcykel, och sedan gå vidare i livet.
Plötsligt känner man döden flåsa en i nacken. Vissa hanterar det genom att testa på något nytt, som att klippa lugg eller skaffa sig en motorcykel, och sedan gå vidare i livet. Andra blir ihop med en 29-åring. Och några försöker själva bli en 29-åring.
Det är kanske inte så mycket biologisk ålder det handlar om, som en mental ålder. En plats där man vill befinna sig, därför att man inte känner sig hemma hos sig själv.
Bara det att kampen mot åldrandet är som att kämpa mot… jordens dragningskraft: Kolkandet av vätevatten är ett jagande efter vind som bara får det oundvikliga slutet att framstå som ännu mer tragiskt. Att man inte ens tog vara på den korta stund man hade.
Läs mer:
Lisa Magnusson: Det nya, ”traditionella” mansidealet är förnedrande mot männen
Lisa Magnusson: Efter skandalen i Eiffeltornet tycks alla ha lärt sig fel läxa
Lisa Magnusson: Gloria Steinem höll ett av sina två löften – och det är jag tacksam för
DN:s ledarredaktion: Hur illa kan det egentligen gå i Tyskland?
Lyssna på ledarredaktionens podd med Amanda Sokolnicki och Kirsty Armstrong: