Förra gången DN skulle göra en intervju med Måns Zelmerlöw så blev det inget. Kraven som ställdes från artistens pr-team var omöjliga att gå med på.
Då hade hans skilsmässa precis blivit offentlig. Han hade anklagats för misshandel och missbruk. En av Sveriges mest folkkära underhållare var plötsligt ute i kylan.
Drygt ett år senare är läget ett annat. Före intervjun på förlaget Bokfabriken i Malmö har inga krav skickats över. Bara en inbjudan och en bok på posten.
Det är Måns Zelmerlöw själv som öppnar dörren, leende och flankerad av både pressperson och förlags-vd.
Han är lugn, samlad, men ibland blinkar nervositeten till. När vi sätter oss vid ett bord ligger självbiografin mellan oss, som en fyr. Titeln är drastisk: ”När allt faller”.
Vi kommer snart till fallet. Först frågar jag hur Måns Zelmerlöws sommar varit. Han berättar att han firade 40-årsdagen med vänner på Mallis, att han hängt med sina barn och jobbat på sin vinbar i Båstad. Det var där som den nu virala filmen på honom, ensam i ett hemmasnickrat dj-bås, spelades in.
I en krönika beskrev DN:s Kristofer Ahlström hur filmen illustrerade Måns Zelmerlöws fall: ”Man behöver inte känna till allt om de infekterade konflikterna kring Måns Zelmerlöws privatliv … för att se det tragiska i scenen: raset från Melodifestivalers ballongviftande extas och allsångsrusig arenapublik till den här blottade sårbarheten.”
Måns Zelmerlöw skrattar och säger att han inte brukar läsa om sig själv i medier.
– Det var bara underbart att stå i min egen vinbars trädgård och spela bra musik, säger han.
Han har precis kommit hem från England, där skilsmässan har förhandlats och parterna enligt Måns Zelmerlöw har kommit överens. När DN kontaktar Ciara Jansons advokat säger hon att de inte kommenterar varken rättsprocessen eller boken.
Måns Zelmerlöw talar om en ”enorm lättnad”.
– Nu kan jag vända blad.
I mars 2025 låg den lättnaden långt borta. Efter att den förre Allsångsprogramledaren och Eurovisionvinnaren kommit tvåa i Melodifestivalens final gick hans frustration rakt genom rutan. Han försvann från arenagolvet, grät, sparkade på grejer.
Då var en nio år lång relation på upphällningen. Snart skulle den vara definitivt slut. När exfrun vände sig till Instagram, kort efter finalen, hade hon ansökt om skilsmässa i England, medan Måns Zelmerlöw gjort detsamma i Sverige.
”Jag kan inte längre låta min familj leva i en fientlig miljö och utsättas för drogmissbruk, emotionell, fysisk misshandel och oändlig otrohet”, skrev hon i inlägget som senare raderades och ersattes med ordet ”tystad”.
Snart följde en tvist om de gemensamma barnens hemvist som slutade med att Stockholms tingsrätt slog fast att de ska bo i exfruns hemland England, där de primärt vuxit upp, och inte i Sverige. Tingsrätten skriver i domen att Måns Zelmerlöw har en ”nära och god relation” med barnen, men också att hans narkotikamissbruk spelar in i beslutet. Han testade positivt efter finalen, men har enligt egen utsago inte rört droger sedan dess. Han överklagade domen, men fick avslag.
Samtidigt polisanmälde exfrun honom för misshandel. Anmälan lades ner utan att åtal väcktes, och Måns Zelmerlöw har konsekvent nekat till att ha varit våldsam.
Allt detta avhandlas i boken: finalen och de turbulenta veckorna som följde. Rättsprocessen och hur han motsätter sig domen. Inlägget och polisanmälan. Resan från folkkär till avbokad.
”När allt faller” är skriven som en dagbok.
– Jag hade aldrig skrivit förut. Men när allt var som värst uppmuntrade Lasse [Brahme, vd på Bokfabriken, reds anm] mig att börja skriva dagbok och snart märkte jag hur terapeutiskt det var. Jag kunde stänga dörren till episod efter episod allteftersom jag skrev mig igenom dem.
Har du skrivit boken för att få något slags upprättelse?
– Nej, det började ju som terapi. Men nu är jag glad att boken finns och kan visa min upplevelse av historien som ledde till allt skvaller och alla rykten. Jag hoppas att de som var snabbast med att döma mig, eller någon annan för den delen, tänker till nästa gång.
Du återkommer i boken till att du nu gör det du tidigare fördömt ditt ex för: pratar om privata angelägenheter publikt. Hur resonerar du där?
– Jag har funderat mycket kring det. Men när vår relation blev så publik blev det viktigt att få ut min upplevelse. Förra sommaren önskade jag att det hade funnits en sådan här bok för mig att läsa. En som hade kunnat ge mig hopp. För ensamheten var fruktansvärd.
Du går till hårda angrepp på ditt ex i boken. Samtidigt har hon anklagat dig för emotionell misshandel. Hur tänker du kring det och hur hon ska ta emot det här?
– Jag har försökt vara minst lika självrannsakande som kritiserande när jag skrivit. Jag har valt att berätta min upplevelse, vilket jag tycker mig ha rätt att göra, och då måste jag få bemöta de angrepp som gjorts.
Ni har gemensamma barn som kommer att kunna läsa det här om ett par år. Hur tänker du kring det?
– Boken kommer förhoppningsvis ge dem en förståelse för min upplevelse.
Gav du ditt ex möjlighet att läsa innan tryck?
– Jag har försökt söka dialog. Men vi har inte fått till det än.
Hoppas du på ett svar på boken?
– Det jag absolut inte vill är att det ska bli något slags storm igen. Jag stänger dörren till det här kapitlet nu.
DN har sökt Måns Zelmerlöws exfru Ciara Janson via hennes advokat. Advokaten skriver över mejl att hon anser att det är ”anmärkningsvärt att en bok om privata angelägenheter ges ut till allmänheten utan att min klient har fått tillgång till något av innehållet i boken”.
Måns Zelmerlöw återkommer till att han i boken är lika kritisk mot sig själv som mot någon annan.
Vad ångrar du mest?
– Alla relationer som gått i kras. Allt ogenomtänkt jag gjort. Att jag aldrig stannade upp och tänkte utan bara öste på.
Han skriver bland annat om hur han är otrogen, ljuger och tar kokain. Han erkänner också att han gömde sina barns pass.
Är du helt sanningsenlig?
– Ja.
Till exempel vad gäller omfattningen på kokainbruket?
– Ja. Det var ett partybruk och länge sedan.
Otroheten beskrivs inte lika tydligt. Hur omfattande var den egentligen?
– Jag tycker att man behöver veta om den och jag tar på mig mitt ansvar, min skuld. Den här boken är redan extremt privat som den är och jag vill inte skada mer än jag redan gjort.
I både boken och handlingarna från tingsrätten beskriver Måns Zelmerlöw det som att familjen hade ett fint och stabilt liv i Skåne, dit de flyttade från England hösten 2024. Det var en av anledningarna till att han ville att tingsrätten skulle döma annorlunda.
Ändå var du under samma period otrogen och tog droger. Varför?
– Dessvärre gjorde utmaningar i relationen att det fanns en flyktvilja hos mig som yttrade sig på det viset. Jag var inte lycklig. Jag kände mig inte trygg i mig själv. Jag hade tappat bort mitt riktiga jag.
Hur borttappad var du?
– Väldigt borttappad. Jag hade inte stannat upp och tänkt en enda gång på 20 år. Jag inser hur svårt det måste vara att leva med en sådan man. Som inte släpper in. Som vänder sig till sarkasm så fort något blir djupt.
Det tog ett tag att komma till den insikten, medger han. Först kände han mest förtvivlan, förstod inte varför allt föll på samma gång. Han kunde inte se sin egen del i fallet.
– Det har krävts ett år av skrivande, terapi och arbete med mig själv. Jag behövde stanna upp och se inåt, för en gångs skull.
Det han såg, berättar han, var en person som ända sedan ”Idol” 2005 formats av omgivningens förväntningar – en tillrättalagd version av sig själv.
Samtidigt säger han att han kan sakna att stå på scen.
– Det är sorgligt att den delen av mitt liv skulle sluta på det här sättet. Det var ett kapitel som innefattade 20 år av artisteri.
Är kapitlet stängt?
– Man ska aldrig säga aldrig. Vi alla hittar vad vi är bra på i livet och jag är bra på att ge energi från en scen.
Men han har inte skrivit boken för att försöka komma tillbaka till rampljuset, menar han. Han trivs på vingården utanför Staffanstorp. De rättsliga processerna är inte helt över – han står inför rätta för att han fått barnbidrag på felaktiga grunder – men han befinner sig ”på en bra plats i livet”. Han har betalat tillbaka bidraget och hoppas att tingsrätten förstår att han inte fuskat med flit, han har snöat in på att göra plommonmarmelad.
– Jag vet inte om jag kan eller vill ta mig tillbaka till artistlivet. Men jag vet att jag vill göra kreativa saker igen. Det är en drift som jag inte känt på ett och ett halvt år.
Kommer du bo kvar i Sverige?
– Ja, det tror jag.
Varför inte flytta till England?
– För att jag bodde där i nio år och lade så mycket tid på resande fram och tillbaka. Jag vill att mina barn ska ha en lycklig pappa som kan göra det mesta av sin tid med dem.
Du säger att du har börjat hitta tillbaka till ditt ”riktiga jag”. Vem är det?
– En som känner mycket, gråter ofta och skrattar på riktigt. Jag älskar min bubbla på landet. Jag saknar vännerna som försvann, men det känns skönt att inte riktigt veta vad som pågår i branschen eller världen som jag brukade befinna mig i. Jag har en bättre relation till mina barn än någonsin. Jag vet inte vart jag är på väg, men livet känns spännande.
DN har sökt Ciara Janson som via sin svenska advokat avböjer att kommentera.
Fakta.Måns Zelmerlöw
Ålder: 40.
Bor: Utanför Staffanstorp i Skåne.
Familj: Två barn.
Bakgrund: Född och uppvuxen i Lund. Slog igenom i ”Idol” 2005. Vann ”Let’s dance” 2006. Har varit programledare för bland annat ”Sommarkrysset”, Melodifestivalen, Eurovision song contest och ”Allsång på Skansen” (2011–2013). Har släppt åtta album och medverkat i ett flertal musikaler. Har tävlat i Melodifestivalen fyra gånger, senast 2025. Vann 2015 Eurovision med bidraget ”Heroes”.
Aktuell: Med självbiografin ”När allt faller” (Bokfabriken) som ges ut den 2 september.