Miljardsatsning ska ge Göteborg life science i världsklass

Under våren togs det första spadtaget i vad som ska bli Sahlgrenska Life, en av de största life science-satsningarna någonsin i Norden. Bara för etapp ett, som nu är i gång, ligger budgeten på cirka fem miljarder kronor. Det första huset, som beräknas stå klart 2033, kommer att vara tydligt präglat av avancerade sjukvårdsfunktioner som en modern akutmottagning, intensivvård, operationssalar och laboratoriemedicin. Här planeras också biobank och laboratorier som på sikt ska möjliggöra cellterapier, direkt kopplade till den kliniska forskningen.

Utöver de vårdnära funktionerna ska byggnaden rymma forskningsmiljöer, administrativa ytor och gemensamma mötesplatser. Ambitionen är att skapa öppna miljöer med föreläsningssalar, restauranger och ytor där människor faktiskt möts i vardagen.

Det här är life science

Life science, eller livsvetenskap, är ett samlingsbegrepp för de vetenskaper som studerar levande organismer och livsprocesser. Det är ett tvärvetenskapligt område omfattar allt ifrån biologi, farmakologi och medicin till ekologi, genetik och bioteknik.

Life science bidrar till utvecklingen av nya läkemedel, behandlingar och medicintekniska produkter, bättre förståelse för hur organismer fungerar och förbättrad livskvalitet och hälsa.

Men det är i etapp två, där en byggnad ska länka sjukhuset till det så kallade Medicinarberget, som projektets övergripande idé blir som mest tydlig. Här ska universitetets verksamheter ta större plats, med omfattande labblokaler och så kallade translationella kluster där laboratorieupptäckter ska omvandlas till praktisk nytta i vården.

– Vi vill göra dagens mer slumpartade möten mellan forskare, läkare, patienter och studenter, som i dag ofta drivs av enskilda eldsjälar, till en del av vardagen och arbetsprocessen. Samtidigt vill vi ta in externa aktörer, både organisationer och life science-bolag, säger Lars Ny, professor och överläkare i onkologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

På Medicinareberget planeras också ett simulatorcentrum, med träningsmiljöer för både grundutbildning och vidareutbildning av hälso- och sjukvårdspersonal. Här ska studenter och yrkesverksamma kunna öva i realistiska miljöer innan de möter patienter i den kliniska vardagen.

– Det jag ser framför mig är att de här labbmiljöerna och de translationella klustren ligger nära varandra. Då kan forskare som arbetar med cancer naturligt stöta på kollegor som jobbar med diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar. I den miljön vill vi också att patienter ska finnas med, säger Lars Ny.

Efter en period under 2000-talet då sjukvården i stor utsträckning distanserade sig från läkemedelsindustrin, betonas nu återigen värdet av samverkan mellan vård, akademi och näringsliv.

– Vi har en lång tradition av det i Sverige, med Hässle Läkemedel som senare blev Astra Zeneca. Här vill vi arbeta sida vid sida med allt från små bioteknikbolag till stora globala läkemedels- och medicinteknikföretag, för att tillsammans utveckla sjukvården.

Samtidigt som byggnaderna tar form har arbetet med att integrera vård och forskning redan inletts. Ett exempel är Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centre, där klinisk verksamhet, forskning, professioner och patienter kopplas samman för att möjliggöra mer individanpassad och jämlik cancervård.

– I dag är det bara en begränsad grupp patienter som får tillgång till kliniska studier. Vår ambition är att alla patienter hos oss åtminstone ska utvärderas för möjligheten att delta i klinisk forskning, med de fördelar det innebär i form av uppföljning och nära kontakt med vårdteamet. Och det här gäller inte bara cancervården, utan även andra områden, säger Lars Ny.