Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Antalet avrättningar och gripanden för spioneri ökar radikalt strax efter incidenter som generar den islamiska republiken. Avrättningarna fungerar då, hoppas regimen, som avskräckning. Att den svenske medborgare som avrättades i Iran på onsdagen greps i somras under tolvdagarskriget mellan Israel och Iran stämmer med det mönstret. När större delen av Irans militärledning dödades inom loppet av ett par minuter den 13 juni följde en större arresteringsvåg, enligt regimkritiker i syfte att visa handlingskraft.
Mycket sällan benådas eller frikänns personer som anklagas för spioneri i Iran. När det sker så rör det sig nästan alltid om personer med utländskt medborgarskap, vars hemländer engagerar sig för deras sak.
Ibland, särskilt då iranska agenter grips i främmande länder, så replikerar Iran med att gripa resenärer från de länderna, som sedan används som spelbrickor under förhandlingar om utväxling.
I regel hålls spionerirättegångar i Iran bakom lyckta dörrar, vilket gör det nästan omöjligt för utomstående att bilda sig en uppfattning om bevisföringen. Iran är världsledande ifråga om dödsstraff. Bara Kina och kanske Nordkorea, som båda håller sina siffror hemliga, avrättar fler personer. Men ökningen i Iran är slående, med 246 avrättade 2020 och över 1 500 i fjol. De flesta dödsdömda i Iran är mördare och knarksmugglare men antalet spionerimisstänkta har ökat sedan den direkta konflikten med Israel bröt ut i mars 2024.
Israeliska underrättelsetjänsters bedrifter i Iran är kända och omskrivna, med en rad attentat mot kärnfysiker och makthavare. Men sedan i oktober 2023 har Israel avslöjat en rad iranska nätverk, där israeliska medborgare levererat känsliga uppgifter om militärbaser och makthavares rutiner. Ett tiotal Iran-styrda celler har sprängts under krigsåren. En av dem bestod av palestinier från östra Jerusalem, en annan av invandrade judar från Azerbajdzjan. Bägge grupperna verkade under flera år och försåg Iran med stora mängder material, framför allt foton av militärbaser, kraftverk och flygfält. Under det pågående kriget har spionerna skickats att fotografera nedslagsplatserna efter Irans och Hizbollahmilisens raket- och robotattacker. Andra värvade israeler har planerat mord på kärnfysiker och kända Iran-experter. En av dem gömde en sprängladdning som detonerade på en plats där förre försvarsministern Moshe Yaalon har sin joggningsrunda.
Dagens spioner värvas inte som i agentromaner, sade den israeliske underrättelseexperten Ilan Segev i ett radioföredrag 2024:
– Det sker på Telegram eller Instagram. Någon presenterar sig via en brittisk adress, säger att han skriver en bok om Mellanöstern och ber om hjälp att fotografera en kyrka eller en sevärdhet. Enkla uppgifter som betalas generöst. Inte ett ord om Iran. När uppgifterna blir mindre oskyldiga inser vederbörande att han gått fiendens ärenden. Men då är han redan fast – och vettskrämd för att avslöjas som spion.
Läs mer:
Svensk medborgare avrättad i Iran
