Marine Le Pens hela politiska karriär står på spel när appellationsdomstolen i Paris avkunnar dom i målet mot Nationell samling på tisdagen.
I mars förra året dömdes den 57-åriga Le Pen till fyra års fängelse, varav två år villkorligt, för att ha lett och organiserat fusket med EU-stöd på motsvarande 47 miljoner kronor som var avsett för assistenter i Europaparlamentet, åren 2004-2016.
Hon förbjöds även att kandidera i allmänna val i fem års tid – med omedelbar verkan.
Slår appellationsdomstolen fast det straffet kan Le Pen vinka adjö till sina drömmar om presidentposten.
– Jag kan inte påverka domslutet. Men det kommer att få stora konsekvenser för Frankrikes folk och möjligheten att rösta på den de vill, sade hon i fransk tv i onsdags.
Marine Le Pen hävdar att hon inte medvetet gjort något fel. Men de flesta bedömare har svårt att se att hon skulle frikännas helt, för det finns gott om bevis för att hon kände till och godkände upplägget där pengar slussades till helt andra typer av tjänster i Frankrike.
Däremot spekuleras det i om straffet kommer att sänkas, och huruvida det i så fall är tillräckligt för att Le Pen ska kunna ställa upp i nästa års presidentval.
– Om jag har möjlighet att vara kandidat kommer jag att vara kandidat – under förutsättning att jag kan kampanja, sade hon i intervjun med fransk tv.
Marine Le Pens partikamrater hoppas mellan skål och vägg på att hon ”bara” ska få två års förbud att stå på valbar plats, samtidigt som fängelsestraffet omvandlas till ett villkorligt straff – eller som allra minst till att bära elektronisk fotboja.
Det skulle kunna göra det möjligt för henne att kandidera i valet i april 2027 (eftersom förbudet att stå på valbar plats trädde i kraft den 31 mars 2025).
I tv-intervjun avfärdade dock Le Pen att hon skulle åka runt i landet och kampanja med elektronisk fotboja.
– Jag kan inte vara beroende av att en domare ger sitt tillstånd i förväg så fort jag behöver resa någonstans. Om man är presidentkandidat måste man kunna röra sig fritt. Och det kan man inte med en elektronisk fotboja.
Om hon tvingas kliva åt sidan står den 30-årige Jordan Bardella redo att ersätta henne som Nationell samlings presidentkandidat. Det innebär inte nödvändigtvis en minskad chans för partiet att vinna presidentposten.
Flera mätningar tyder på att Bardella är mer populär än Le Pen – men båda ligger stabilt över 30 procent, mer än tio procent före närmaste utmanare.
I första instans var Marine Le Pen öppet fientlig mot åklagare och domare. Den här gången har hon tonat ned angreppen på rättssystemet, vilket kan tala till hennes fördel. I den timslånga tv-intervjun kunde hon dock inte hålla sig från att ge rättsväsendet en bredsida:
– Att man gör husrannsakan mot oss en vecka före domslut kan knappast vara en slump.
Hon syftade på en polisinsats i tisdags som inte bara ägde rum i Frankrike, utan även i Italien, Spanien samt i flera andra EU-länder. Den riktades mot de högerradikala partier som ingick i partigruppen Identitet och demokrati (ID) i EU-parlamentet mellan åren 2019 och 2024 – däribland Nationell samling.
Utredarna misstänker att omkring 40 miljoner kronor i EU-medel förskingrats av partierna. Och denna gång riskerar även Jordan Bardella åtal. Någon rättegång kommer knappast hinnas med före valet, men misstankarna kastar en skugga också över honom.
Bakgrund.Favorit i presidentvalet
Den 57-åriga Marine Le Pen tog över partiledarposten i det högerradikala partiet Nationella fronten efter sin far Jean-Marie Le Pen 2011 och har ställt upp i tre raka presidentval (2012, 2017 och 2022). Hon har arbetat hårt för att ”normalisera” Nationell samling, som partiet numera heter.
Inför nästa års val, i vilket den sittande presidenten Emmanuel Macron inte får ställa upp, räknas hon som favorit och har stöd av drygt 30 procent.
I mars 2025 dömdes hon till fyra års fängelse, varav två villkorligt för storskaligt fusk med EU-medel. Le Pen förbjöds då stå på valbar plats i fem år. Om det straffet ligger fast efter tisdagens dom i appellationsdomstolen i Paris, kan Le Pen inte kandidera i nästa års val.
Läs mer:
Erik de la Reguera: Här är de som kan bli president – och efterträda Macron
Le Pens politiska framtid på spel i ny rättegång
