Norges nya kung Haakon ärver inte bara titel och de officiella förpliktelserna efter kung Haralds död.
Han ärver även en omfattande privat förmögenhet som byggts upp under generationer, skriver den norska näringslivssajten E24.
I huvudsak består den av tre privatägda fastigheter: Kongsseteren, Mågerø och Prinsehytta som har ett uppskattat marknadsvärde på 390 miljoner norska kronor – vilket motsvarar drygt 408 miljoner svenska kronor.
Förutom dem finns det pengar placerade i fonder och obligationer, senast 2019 uppskattades värdet till 100 miljoner norska kronor av norska Dagens Näringsliv.
Enligt E24 kommer arvsprocessen präglas av en kombination av historiska traditioner och moderna juridiska avtal – som till exempel äktenskapsförord.
Hur kung Haralds testamente ser ut är dock ännu inte känt, hovet har inte ens bekräftat om ett testamente existerar. Enligt norsk lag kan dessutom insynen i de kungliga arkiven begränsas i upp till 100 år.
– Det svåra med kungahuset är att man inte vet exakt vilka tillgångar de sitter på, utöver det som går att värdera. De behöver ju inte lämna in någon skattedeklaration. Men det handlar inte bara om en krona i kungahuset, det handlar om många, konstaterar Ole-Jørgen Schulsrud-Hansen.
Förutom de statligt ägda residensen äger alltså den norska kungafamiljen en rad fastigheter privat. E24 har låtit Terje Tinholt, som är en av de norska mäklarna som säljer flest bostäder i lyxklassen, värdera dem.
● Kongsseteren på Voksenkollen i Oslo värderas till 200 miljoner norska kronor.
● Mågerø, i Tjøme, ett privat sommarhus, är värderat till 120 miljoner
● Prinsehytte i Sikkilsdalen, Jotunheimen, en stor fastighet fjällen, bedöms vara värt 70 miljoner.
● Skagum i Asker, kronprinsens residens, har ett uppskattat värde på 800 miljoner.
Traditionellt ett har Kongsseteren och Prinsehytta har följt den sittande monarken, så kung Haakon antas överta dem.
Sommarstället Mågerø anses vara den mest intressanta punkten i arvsuppgörelsen då den inte är på samma sätt bunden till titeln, säger Ole-Jørgen Schulsrud-Hansen till E24.
Huset har varit kungaparets privata sommarresidens sedan de sålde Berget på Tjøme 1992, som var drottning Sonjas privata egendom. Hon tog med sig fastigheten in i äktenskapet. När kung Harald och drottning Sonja gifte sig 1968 ingick de ett avtal om fullständig enskild egendom, drottning Sonja behöll Berget.
Prinsessan Märtha Louise fick stugan Bloksberg på Hankø som förskott på arvet år 2001. Stugan hade varit i kungafamiljens ägo sedan den dåvarande kronprinsen Olav köpte den 1947. Det är inte känt om offentliga medel användes vid köpet. Märtha Louise sålde stugan för 26 miljoner år 2020.
Förutom fastigheterna finns det som tidigare nämnts placerade pengar och privatägda kronjuveler – vars värde i princip är omöjligt att fastställa. Kunga paret har också flera andra mindre fritidsbostäder.
Huvudarvingar är Kung Haakon och prinsessan Märtha Louise. De tecknade ett äktenskapsförord 2001 vilket innebär att deras respektive enskilda tillgångar hålls utanför arvsförhandlingar.
I nuläget är det oklart om kronprinsessan Ingrid Alexandra och prins Sverre Magnus får arv direkt nu. Om drottning Sonja väljer att sitta i oskiftat bo skjuts den dessutom den stora arvsuppgörelsen upp. Enligt norsk lag har en efterlevande make/maka rätt till en fjärdedel av arvet när det finns barn.
När det gäller Marius Borg Høiby noterar Ole-Jørgen Schulsrud-Hansen att han betraktades som kung Haralds barnbarn, men att hans eventuella del av arvet troligen är strikt reglerad i ett testamente.
– Det går inte att utesluta att han kommer att ärva.
Fakta.Kungahusets apanage
● Den norska kungafamiljen lever till stor del på apanage. I statsbudgeten för 2026 avsattes 16,2 miljoner norska kronor till kungaparet och 13,5 miljoner till kronprinsparet.
● I Norge är monarken och dennes make eller maka, samt tronföljaren och dennes make eller maka, undantagna från inkomstskatt och förmögenhetsskatt. För närvarande gäller detta kung Haakon, drottning Mette Marit och kronprinsessan Ingrid Alexandra.