Blåmessjukan orsakas av en bakterie och upptäcktes omkring 2020. Då var det ett omfattande utbrott i stora delar av Europa, som även spred sig till Sverige.
Nu tycks sjukdomen vara här igen. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har den senaste tiden fått in flera rapporter från personer över hela landet som hittat samlingar av döda småfåglar vid sina fågelbord.
– Det är en aggressiv sjukdom som angriper lungorna och som sprider sig snabbt mellan fåglarna. Så ofta dör de gemensamt i grupper, säger Karin Olofsson-Sannö, biträdande statsveterinär vid SVA.
Hittills är det mest blåmesar som har drabbats. Men sjukdomen tycks kunna smitta fler arter av småfåglar. Bakterien sprids via nära kontakt, förmodligen som en droppsmitta.
– Man kan tänka sig att en fågel tar upp ett frö i munnen och tappar det, och sedan plockar någon annan fågel upp fröet. Eller så smittar de varandra när de är nära varandra vid fågelbordet.
Det finns än så länge inga tecken på att sjukdomen kan smitta större fåglar, exempelvis höns, eller andra djur som katter, hundar och människor. Till skillnad från fågelinfluensan så orsakas blåmessjukan av en bakterie, och de har normalt inte förmåga att anpassa sig lika snabbt till att smitta andra organismer. Men Karin Olofsson-Sannö påpekar att det alltid är viktigt att vara varsam när man hanterar döda djur.
– Man ska alltid tänka på sin egen handhygien och se till att man bara hanterar fågelbord och liknande utomhus, för sin egen hälsa.
Den som upptäcker grupper av döda småfåglar kring fågelbordet eller ute i naturen bör anmäla det till Statens veterinärmedicinska anstalt. De har ett särskilt rapporteringsformulär på sin hemsida (rapporteravilt.sva.se). I vissa fall kan det bli aktuellt att lämna in fåglar för analys, i förpackningar som SVA i så fall skickar ut och bekostar.
– Det är till stor hjälp för oss när vi ska hålla koll på smittläget. En annan sak som är viktig att tänka på om man upptäcker sjuka och döda fåglar är att man ska upphöra med fågelmatningen för att inte locka dit fler fåglar. Och sanera fågelbord och fågelmatare noggrant.
Vad kan det här utbrottet få för konsekvenser i naturen?
– Det är ju en ganska nyupptäckt sjukdom, så vi har inte så mycket kunskap ännu. Men under utbrottet 2020 var det en period med stor dödlighet bland de här fåglarna. Sedan gick det över i takt med att populationen minskade och det hårda smittrycket försvann, och när fåglarna spred ut sig från fågelborden. Blåmesen är ju som tur är inte hotad, säger Karin Olofsson-Hannö.
