Inför valet 2022 gick Moderaterna till val på att ”Europas fjärde högsta arbetslöshet borde göra regeringen arbetslös”. Detta tar Martin Ådahl (C) fasta på när Sverige under denna mandatperiod klättrar upp till en mindre hedrande bronsplats.
Bara Finland och Spanien har högre arbetslöshet inom EU.
– Regeringen har lämnat total walkover på jobben. Vi har EU:s tredje högsta arbetslöshet och en låg tillväxt. Regeringen lägger motsvarande 65 kronor per arbetslös. Jag tycker det är en sammanfattning av hela den här regeringens jobbpolitik, säger han.
I budgeten presenterar regeringen en tillväxtprognos på 2,8 procent för 2026. Den kallar Martin Ådahl för ”helt orealistisk”.
– Den här regeringen har varit expert på att föra optimistiska prognoser. Varje år har prognoserna legat nästan en halv procentenhet över vad utfallet sedan blir.
Ådahl betonar att konsekvenserna av regeringens finanspolitik kan bli allvarliga:
– I värsta fall riskerar arbetslösheten att öka om tillväxten inte alls blir på de här nivåerna. Det här är någonting som Tidöpartierna lämnar över till nästa regering och det bekymrar oss djupt.
I vårbudgeten minskas anslaget till arbetsmarknadspolitiska åtgärder med 100 miljoner kronor. Mikael Damberg (S) kallar det bakvänt.
– Det är inte första gången man drar ner på arbetsmarknadspolitiken i ett läge där vi har femhundratusen arbetslösa. Om regeringen förstod att det var bra att människor kom i arbete skulle vi få både högre tillväxt och lägre kostnader för arbetslöshet, säger han.
Socialdemokraterna anser att vårbudgeten är ett tecken på att regeringen har tappat kontrollen över statens finanser eftersom den till stor del bygger på att Elisabeth Svantesson lånar mångmiljardbelopp.
– Hon är en ansvarslös finansminister. Det är hårt arbetande svenskar som får betala priset för regeringen politik, säger Mikael Damberg.
Mikael Damberg är skeptisk till regeringens tillväxtprognos och kallar den för glädjekalkyl.
– Vi har en regering som planerar för det bästa, hoppas på det bästa, men vars politik resulterar i ett sämre utfall.
Liknande misstro finns hos Vänsterpartiets Ida Gabrielsson. Hon tar fasta på regeringens prognos för arbetslöshetens utveckling.
– Man tror att åtgärder med sänkt jobbskatteavdrag och halverade arbetsgivaravgifter kommer att få resultat. Men de åtgärderna har sågats av ekonomiska experter. Dessutom har just de åtgärderna inte gett resultat på väldigt många år, säger hon.
Vänsterpartiet sågar regeringens elprisstöd och sänkta skatt på drivmedel, som man kallar för ”utsmetat” eftersom det ger väldigt lite till väldigt många. Ida Gabrielsson vill i stället stärka dem som har det ekonomiskt tuffast.
– Vi kommer att presentera ett hushållsstöd som riktar in sig på hushåll som har mindre marginaler, säger Ida Gabrielsson.
Miljöpartiet riktar i stället in sig på klimatfrågan. Janine Alm Ericson (MP) är hård i sin kritik mot regeringens satsning på en tillfällig sänkning av bränsleskatten – ett förslag som både S och C slutit upp bakom.
– Genom att göra bensin och diesel billigare låser man fast svenska familjer och svensk ekonomi i ett fortsatt fossilberoende, säger hon och lyfter det egna partiets förslag på ett leasingstöd för elbilar.
Hon betonar även hur regeringens budget är ”kliniskt ren” från satsningar på kollektivtrafiken.
– Regeringens ”siffertrixande” måste få ett slut och Sverige måste få ordentliga investeringar för att möta klimatförändringarna, säger hon.
Läs mer.
Så påverkas hushållen av vårbudgeten: ”Inte mycket i kronor och ören”
Tomas Ramberg: Trump bombar bort valfläsket
