Företagaren arbetar med återtag av stulna bilar som förts utomlands. Ända sedan 2021 ska han kontaktat en polis som han känner privat och bett om uppgifter kring olika fordon han försökte lokalisera.
Han har bland annat frågar om bilen är beslagtagen, om den stoppats någonstans eller om den är internationellt efterlyst.
Oftast skickades frågorna till polismannens privata mejl som i sin tur skickade dem till sitt jobbmejl. Därefter ska han ha sökt i polisiära register och lämnat ut sekretessbelagda uppgifter vid, enligt åtalet, 21 tillfällen.
Utöver det ska han vid 16 tillfällen ha gjort slagningar kring sina närstående i datasystemen.
Slagningarna hade, enligt åklagare Per Nichols vid Särskilda åklagarakammaren, upptäckts genom att polisens underrättelseenhet hade anmält avvikande slagningsmönster i systemen.
– Polisen har väldigt integritetskränkande och ingående register som är helt nödvändiga i polisverksamheten. Men för att lagstiftaren ska acceptera sådana register måste registerhållaren enligt lag bedriva kontrollverksamhet, säger han.
I början av maj åtalades polismannen för dataintrång, grovt dataintrång och grovt brott mot tystnadsplikten. Enligt stämningsansökan har han missbrukat sin ställning som polis, vilket ”kan försvåra rättsvårdande myndigheters möjligheter att utreda och beivra brott”.
– Jag menar att brottet är grovt dels för att det har varit omfattande slagningar och dels på grund av bredden, då han har berett sig tillgång till flera olika system. Poliser kan dömas för enstaka slagningar som inte har med jobbet att göra, säger Per Nichols.
Företagaren har i sitt förhör bekräftat att han skickat förfrågningar och förklarat att det var ett sätt att komma vidare snabbare i i besvärliga utlandsärenden.
– Om du ringer 114 14 så är det lite svårt. Du kan sitta i kö i två timmar, sa han i förhör.
Åklagaren Per Nichols menar dock att det inte spelar någon roll vad uppgifterna ska användas till.
– Det handlar om att den som har behörighet att använda polisens system inte får missbruka den oavsett vad den bakomliggande förklaringen är. Vare sig det rör sig om något allmänt behjärtansvärt skäl eller om det är något direkt kriminellt.
Polismannen har i förhör medgett att han gjort vissa sökningar åt företagaren. Han menade dock att det var inom ramen för hans arbetsuppgifter och att han aldrig har haft ett uppsåt att begå brott.
– Det har väl byggts upp ett förtroende. (…) Okej, kanske lite, att han har fått direktaccess, som inte andra har fått. Men det har blivit så. Det är en arbetsuppgift, en serviceåtgärd när man ringer in och vill ha hjälp i ett ärende, sa han i förhör.
Utredningen har inte kunnat visa att polismannen har fått betalt för att ta fram uppgifterna. Dock följde han med på en konferensresa till Nice om fordonsbrott och bedrägerier, som företagaren hade bekostat.
– Det har jag inte åtalat honom för därför att jag har ansett att det ur bevissynpunkt är på gränsen till någon form av mutbrott, säger åklagaren Per Nichols.
Vid rättegången, som hölls i början av maj, yrkade han på fängelsestraff för polismannen. DN har försökt nå polismannens advokat.
Domen väntas komma i morgon, måndag.
