Hälsoångest är en återkommande överdriven oro för, eller upptagenhet med, att ha eller utveckla en allvarlig sjukdom. Det leder ofta till ständig kroppsövervakning, upprepat googlande av symtom och ett intensivt behov av att få bekräftelse från vården eller anhöriga om att man är frisk.
– Det har blivit populärt att spekulera i att hälsoångest har blivit vanligare i spåren av sociala medier och närheten till medicinsk information på nätet. Men det saknas pålitliga dataserier som går långt tillbaka i tiden. Dessutom är det mer socialt accepterat att säga att man lider av oro och ångest idag, säger Erland Axelsson, psykolog och docent i tillämpad psykologi på KI.
Mellan tummen och pekfingret är det kanske en till fem procent av befolkningen i stort som lider av hälsoångest enligt Erland Axelsson.
– Det finns danska och brittiska studier där man har försökt uppskatta hur vanligt det är för personer som söker vård, där det rimligen borde vara högre. Där uppskattas det till mellan 10 och 20 procent, även om det inte betyder att alla dessa vill ha stöd och hjälp för sin hälsoångest.
Det är vanligt att läkare i primärvården missar att fånga upp personer med hälsoångest, berättar han.
– Det är naturligt att man som primärvårdsläkare fokuserar på att utreda patientens besvär och de symtom som patienten söker för. Men tiden per patient är kort. Det är viktigt att komma ihåg att själva oron för hälsan också kan vara ett problem i sig.
Hösten 2018 disputerade Erland Axelsson på en avhandling om hälsoångest. Idag ligger hans forskningsfokus på tre spår. Det första handlar fortsatt om oro för sjukdom, till exempel hur oron förändras när man får lugnande besked i vården. Det andra fokuserar på beteendefaktorer och långsiktigt mående hos personer som lider av långvariga kroppsliga symtom som smärta, trötthet och magbesvär.
– Det finns mycket som skiljer mellan dessa grupper, men det finns också mycket som är gemensamt. Det är något jag försöker förstå bättre för att hitta behandlingar där flera besvär kan hanteras samtidigt.
Erland Axelssons tredje forskningslinje handlar om stöd till canceröverlevare.
– Förutom oro för sjukdom, är det vanligt med trötthet, smärta, negativ kroppsuppfattning, obehag inför intimitet och problem med kroppens funktion.
Vilka behandlingsalternativ står till buds för hälsoångest idag?
– Hälsoångest svarar väl på ungefär samma sorters behandlingar som andra sorters oro och ångest. Så i första hand brukar vi rekommendera kognitiv beteendeterapi, KBT. Men antidepressiva läkemedel kan också fungera. Till det finns lovande fynd av nyare terapiformer som är under utveckling, som Acceptance and Commitment Therapy, ACT. En terapi som i stort sett handlar om att leva i enlighet med det man värdesätter i livet och inte agera på plågsamma tankar.
Förutom att kontakta sin vårdcentral finns det också möjlighet att jobba med sin ångest på egen hand. Exempelvis finns en internetbaserad KBT-behandling för hälsoångest på internetpsykiatri.se
– Det har varit en framgångssaga, kan man säga, med hög tillgänglighet. Men det finns även en rad självhjälpsböcker som oftast bygger på KBT.
Läs mer:
Hälsoångest kan förkorta livet
