I veckan offentliggjorde Ryssland sitt budgetutkast inför nästa år. Siffrorna gjorde klart att Kreml kraftigt planerar att öka utgifterna för Ukrainakriget – trots landets skenande skulder, rapporterar New York Times.
Både Ukraina och Ryssland har svårt att finansiera det pågående utnötningskriget som närmar sin femårsdag. Militäranslaget signalerar att Vladimir Putin inte vill stoppa det.
Ryssland avser att spendera mer än 200 miljarder dollar, motsvarande 2 100 miljarder kronor, på sin militär under 2027 – en ökning med mer än en fjärdedel än vad den senaste budgeten först angav för 2026, enligt tidningen.
När Putin befann sig vid öppnandet av statsduman, Rysslands parlaments underhus, utstrålade han självförtroende, och sade att Rysslands finansiella system och ekonomi går bra.
Tidigare överstelöjtnanten och militärexperten Jörgen Elfving menar att det inte är helt klart vilken del av den ryska militären som mest sannolikt skulle kunna stärkas av de här pengarna – om Ryssland ens stärks över huvud taget.
– Sannolikt kan man anta att merparten av pengarna går till åtgärder som syftar till att föra kriget vidare i Ukraina. Men sedan är det ju också ett betydande antal nya förband som ska sättas upp, det kostar ju också pengar. Så det är inte säkert att den här budgetökningen blir krigsavgörande, säger han och fortsätter:
– Det finns också en annan faktor att beakta i sammanhanget, och det är den utbredda korruptionen i Ryssland – inte minst i de väpnade styrkorna. Frågan är hur mycket av de här pengarna som används på rätt sätt och hur mycket som försvinner i olika fickor på vägen.
Kan den här stora summan vara ett sätt för Putin att skrämmas?
– Det är det inte fråga om. Att skrämmas har man ju i princip redan gjort genom den senaste tidens drönar- och robotattacker mot civila mål i Ukraina.
Pengar vänder inte automatiskt ett krig, menar Elfving. Det måste finnas motståndsvilja och en förmåga att attrahera och rekrytera personal.
Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan, säger att Ryssland förmodligen spenderar mellan 40 och 45 procent av sin statsbudget på militär och säkerhet. Det här är siffror som påverkar allmänheten, menar han.
– Det innebär ju per definition att man har prioriterat ner alla andra utgiftsområden, vilket normalt är det som folk i största allmänhet är mer intresserade av, nämligen sjukvård och skolor och vägar.
Fakta.Här tas pengarna ifrån
Med tanke på att fredssamtalen stannat av och kriget eskalerat det senaste året planerar Kreml nu att minska utgifterna för bland annat sociala områden, som barn- och familjebidrag, för att öka utgifterna för kriget.
• Sociala utgifter kommer att minska med 7 procent.
• Anslagen för utbildning kommer att minska med 6 procent.
• Utgifterna för hälso- och sjukvård kommer att minska med nästan 7 procent, enligt budgetförslaget.
Det nya militäranslaget är den högsta siffran sedan kriget mot Ukraina inleddes och en ökning med 27 procent.
Källa: New York Times
Samtidigt går Putins uttalande om en bra ekonomi inte ihop, enligt Becker. Ryssland har en betydande inflation och höga räntor på grund av kriget, och statsskulden ökar. Budgetunderskottet nästa år väntas överstiga 60 miljarder dollar, enligt New York Times.
– Det betyder ju att man längre fram kan tvingas göra ännu tuffare prioriteringar, eftersom man nu lägger så mycket på militären, säger han.