Regeringen vill se en rad förändringar på landets återvändandecenter och skjuter samtidigt till 150 miljoner i extra resurser. Bland annat ska de öka personalnärvaron även utanför kontorstid och stärka säkerheten för att obehöriga inte ska kunna vistas på boendena.
Syftet är att höja boendestandard, trygghet och säkerhet.
– Det är uppenbart att det finns behov här, det är inte tillräckligt bra på sina håll, därför ger vi dem uppdraget, säger migrationsminister Johan Forssell.
Boendestandarden för barn ska enligt Forssell bli bättre, med till exempel bättre möjligheter till lek, vila och läxläsning.
– Vi vill stärka tillgången till aktiviteter, inklusive civilsamhällets insatser. De gör redan ett jätteviktigt arbete, men jag tror att de kan göra ännu mer.
Vad är det som inte har fungerat tidigare?
– Det har fungerat, men det krävs en ambitionshöjning. Bättre bemanning, inte minst utanför kontorstid. Det är viktigt att det ska kännas tryggt för barnen och deras familjer, och där behöver man göra mer.
Johan Forssell har besökt flera återvändandecenter, där han beskriver att det kan se väldigt olika ut runtom i landet.
– Det har förekommit farliga föremål på boenden. Det hör inte till vardagen, men varje gång är en gång för mycket. Det påverkar tryggheten för dem som bor där, men det är också en medarbetarfråga, säger han.
I oktober avskaffas EBO – eget boende för asylsökande. Då ska alla asylsökande bo på Migrationsverkets boenden, både mottagningsboenden och återvändandecenter.
– Fler ska bo där, och vi vill se till att det blir en bra och schysst boendemiljö. Det kan handla om ny färg på väggarna, fler anställda eller tillgång till lekrum och lekplatser, säger Johan Forssell.
DN har tidigare pratat med barn och vuxna som bor på återvändandecenter, bland annat 10-åriga Murad som bott i ett industriområde nära Arlanda i över ett år.
– Det är alldeles för lång tid, det är verkligen någonting vi vill undvika. Man har ett ansvar som asylsökande när man fått sin sak prövad av myndigheter och domstol – då måste man följa det beslutet och återvända hem, säger Forssell.
Tanken är att vistelsen på återvändandecenter ska vara kort. När vistelsen blir lång, i vissa fall flera år, handlar det enligt Forssell främst om föräldrar som inte samarbetar.
– Tyvärr påverkas barnen av föräldrars beslut, det är ofrånkomligt. Då är det viktigt att det finns aktiviteter så att barnen ska ha det så bra som möjligt. Man ska inte behöva vara där en dag längre än nödvändigt, oavsett om man får ja på sin ansökan eller ska återvända hem. Men ibland tar det längre tid, tyvärr.
Rädda Barnen har riktat skarp kritik mot levnadsförhållandena på återvändandecentren, med bristande tillsyn och otrygga miljöer för barn.
– Vi skulle aldrig acceptera att andra barn i Sverige lever under dessa förhållanden. När man pratar om barnens bästa måste man utgå från vad barnen själva säger – och i dessa fall uppfylls inte barnkonventionens krav, har barnpsykologen Josefine Paulsen på Rädda Barnen tidigare sagt till DN.
Regeringen tillskjuter nu 150 miljoner kronor till mottagnings- och återvändandecenter. Nästa år växer summan till 318 miljoner. I det ingår även säkerhetshöjande åtgärder som kamerautrustning.
Arbetet ska sättas igång direkt och regeringen väntar på återrapportering från myndigheten vid årsskiftet.
Fakta.Migrationsverkets mottagande- och återvändandecenter
● I dagsläget finns totalt nio återvändandecenter i Sverige. De som bor på återvändandecenter har ett lagakraftvunnet beslut om utvisning eller avvisning, eller ska återföras till ett annat EU-land enligt Dublinregelverket.
● Migrationsverket har ansvar för att förse barnen och de andra boende med mat och logi.
● Antal platser på återvändandecenter var totalt 1 269 under 2024, med en beläggningsgrad på i genomsnitt 31 procent.
Källor: Regeringen och Migrationsverket
