Med allt smartare och mänskligare robotar kan de bli en värdefull hjälp i vården, hemtjänsten och för personlig assistans. Det hoppas en grupp forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, som nu ska studera vad som krävs för att så kallade humanoider på allvar ska fungera tillsammans med oss människor.
– Vi vill utforska hur maskiner kan komma till hjälp när människans förmågor inte räcker till. Det kan vara individen själv som inte har dem eller att samhället och allt runt omkring en inte räcker till, förklarar Danica Kragic Jensfelt, professor i robotik på KTH och en av forskarna bakom projektet.
Målet med projektet är att undersöka hur humanoida robotar skulle kunna hjälpa i första hand äldre med rörelsesvårigheter, personer med kognitiva nedsättningar och personer med autism i vardagen.
Forskningen kommer att använda sig av robotar, inte bara för att göra sådant som människor inte kan, utan också för att inhämta information om människan.
– Vi har alldeles för lite kunskap om människor med olika variationsdiagnoser, menar Danica Kragic Jensfelt.
Att forskarna nu kan börja testa robotassistans i hemmiljö beror på att tekniken har utvecklats snabbt på två viktiga områden, Dels har robotar blivit bättre på att röra sig och arbeta i miljöer där människor lever och bor. Dels har generativ AI, tillsammans med språk- och synmodeller, gjort det möjligt för robotar att förstå tal, tolka situationer och resonera kring det som händer omkring dem.
Och de blir allt mer människolika, de humanoida robotarna.
I labbet här på KTH ska så småningom fem humanoider samsas. Idag finns här tre, bland dem en mycket människoliknande från kinesiska Unitree, som mäter 1,1 meter i strumplästen och väger 70 kilo.
– Vi måste studera system som har ben och rör sig som människor i miljöer där man behöver ben. Men vi behöver också robotar på hjul, som är mer stabila, säger Danica Kragic Jensfelt.
Det här med maskiner inspirerade av den biologiska kroppen, av människa och djur, är ingenting nytt, konstaterar Danica Kragic Jensfelt.
– Det har Leonardo da Vinci redan ritat och försökt göra för 500 år sedan. Men i dag är det enklare. Vi har lätta, bra och funktionella material, så att robotar inte blir för tunga. Vi har små motorer att sätta in i kroppen för att kontrollera väldigt många frihetsgrader. Vi har olika typer av sensorer, så likt våra sinnen kan robotar se eller uppfatta sin miljö genom att ta in bilder.
Men det slutar inte där. Robotar kan så mycket mer.
– De kan mäta avstånd, som vi inte kan göra med våra sinnen. Plus att många av de här robotarna är starkare än människan och kan lyfta tyngre saker. De kan röra sig i miljöer som kanske är farliga för människan. Och de blir ju inte trötta, kalla, irriterade, rädda, konstaterar Danica Kragic Jensfelt.
– Vad betyder det? Jo, att i princip kan man bygga maskiner som är bättre än människan.
Man har länge inspirerats av biologin och byggt robotar enligt människans kropp. Inte för att man vill återskapa människan utan för att återskapa människans funktion, eftersom våra miljöer är anpassade till våra kroppar, menar Danica Kragic Jensfelt vidare.
– Men jag ser inte att det kommer att bli så i framtiden. Då kommer man att anpassa och bygga kroppar som har funktioner som människor inte har, som en tredje arm.
Men just i det här projektet är inte målet att utveckla robotar som gör allt och lite till, utan bara det som är nödvändigt.
– Just när det gäller personer med variationsdiagnoser vill man gärna ha en robot som också utmanar och inte gör allt istället för människan. Vi ser roboten som ett komplement, något som förhöjer människans förmåga.
Att robotar är utrustade med olika typer av sensorer gör även att de kan tolka vad människor vill ha gjort och kan lära sig från människan, vad människor gillar, vad människor inte gillar eller hur de utför olika utgifter.
Humanoida robotar
Humanoida robotar är maskiner designade för att efterlikna människans form och rörelsemönster. Tack vare den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, AI, har humanoiderna också egna ”hjärnor” som som gör att de kan förstå och tolka omgivningen och instruktioner och utföra allt mer komplexa uppgifter i stället för enbart förprogrammerade. Humanoider börjar så smått göra sitt intåg på verkstadsgolven, hos bland andra den tyska biltillverkaren BMW.
Det finns minst ett 100-tal företag som utvecklar och tillverkar humanoida robotar bara i Kina. Idag kan du gå in i en kinesisk elektronikaffär och köpa en direkt över disk och ta med dig hem. Det är dock en bit kvar till en massmarknadsprodukt. I fjol såldes uppskattningsvis 15 000 humanoider globalt. Men förväntningarna är stora. År 2050 räknar investmentbanken Morgan Stanley med att 1 miljard kan vandra omkring i världen, alltså en av plåt på tio av oss av kött och blod.
En viktig aspekt i forskningen är också den mer generella föreställning som samhället har om den nya robottekniken.
– Vi vill undersöka om tekniken är redo för människan och om människan är redo för tekniken. Och sen om vi säger att vi är redo, hur redo är vi? Hur kan tekniken bli bättre på att anpassa sig till människan? Vad är det som människan förväntar sig?
Själv är robotprofessorn på det klara med vad hon förväntar sig.
– Tänk om det vi gör skapar också underlag så att vi kan hjälpa till att påverka att de här diagnoserna ställs med mycket högre noggrannhet. För en robot som observerar beteenden hos en människa dygnet runt, sju dagar i veckan, det är faktiskt något som dagens vård inte har resurser att göra.
Framtidens humanoida robotar i människans tjänst
Forskningsprojektet som löper över fem år och undersöker hur avancerad AI och humanoida robotar kan ge konkret och individanpassat stöd till personer som lever med funktionsnedsättningar går under namnet Saint, Situated Agentic Interaction, och finansieras av stiftelsen Promobilia. Förutom Danica Kragic Jensfelt, professor i robotik leds projektet av Joakim Gustafsson, professor i talteknologi och Noémie Jaquier, biträdande professor i robotlärande och styrning, alla på KTH.
Läs mer:
”Hellre en humanoid än äldreboende” – 80-årigt par vill köpa en robot
Rekordmånga turister – då får robotar ta hand om bagage i Japan
