Kiruna kommun gör sig redo att säga nej till gruvbolaget Talgas etablering av en grafitgruva i byn Vittangi. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen inte går vidare med detaljplaneprocessen för gruvetableringen, något som P4 Norrbotten var först att rapporta om.

Kirunas kommunalråd Mats Taaveniku (S) säger till DN att gruvan är för kortsiktig för att riskera miljövärdena i området, samt att kommunen vill ha ut mer av gruvan.

– Vi levererar välfärd till hela Sverige fast vi är tvungna att dra ner på vår egen välfärd. Vi kommer att vara skeptiska till nya gruvor tills vi får kompensation.

En detaljplan reglerar hur kommunens mark ska användas. Gruvbolaget Talga tycker inte att kommunen har arbetat tillräckligt skyndsamt med att besluta om detaljplanen. Under mars lämnade de därför in en begäran om planföreläggande till regeringen. Bolaget vill att regeringen ska tvinga Kiruna kommun att anta en ny detaljplan.

– Talga har föregått vår planprocess och då tycker vi att det är lika bra att vi avbryter planprocessen, säger Mats Taaveniku.

Talga vill bryta 100 000 ton grafitmalm varje år i ett dagbrott. Livslängden beräknas till cirka 25 år och kan ge omkring 60 direkta jobb till Vittangi. Något som Mats Taaveniku inte tycker behövs.

– Vi har tusen lediga jobb i Kiruna. Talga är inte beredda att bygga bostäder i Svappavaara och Vittangi för att minska fly in fly out-personal.

EU har pekat ut grafit som en viktig komponent för framtidens industri. Grafit kan bland annat användas i bilbatterier. Talgas presskommunikatör Cen Rolfsson lyfter fram grafiten i Vittangi som en ”nyckelroll för att klara av den gröna omställningen”, i en skriftlig kommentar till DN.

”Därför är det tråkigt att man i kommunen försöker utnyttja planmonopolet för att stoppa projektet, och använder ett enskilt företag som en bricka i ett spel med regeringen. Vi upplever dessutom ett brett stöd bland kommunens invånare.”

Cen Rolfsson skriver vidare att han tycker att det är ”anmärkningsvärt att man som representanter från en kommun fnyser åt nya och prestigefyllda arbetstillfällen” men att de har förståelse för de utmaningar kommunen står inför.

”Talga har som mål att vara en aktiv och positiv kraft i Vittangi och hela kommunen. Men att bygga bostäder i utbyte mot att få kommunen att göra sitt jobb kommer vi inte att göra.”

Kommuner har veto när det gäller vindkraftsetableringar, något liknande finns inte för gruvetableringar. Kommunerna har dock stora möjligheter att bestämma hur marken ska användas genom det så kallade kommunala planmonopolet.

Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap på Luleå tekniska universitet, säger att kommunernas inflytande över markanvändningen är relativt starkt i Sverige.

– Men det finns en bestämmelse i plan- och bygglagen som möjliggör för regeringen att förelägga kommunen att anta en detaljplan. Den bestämmelsen har i princip aldrig använts. Men rättsligt är det fullt möjligt.

Hon framhåller att det är vanligare i länder som England och Danmark att kommuner föreläggs att planera, exempelvis för vindkraftssatsningar.

Mats Taaveniku (S) säger att Kiruna inte har råd att ”gå i spetsen för omvandlingen”.

– Vi har redan skulder på 2,7 miljarder. Någonstans måste det bli stopp på koloniseringen av norra Sverige, säger han och fortsätter:

– Det är inte så att vi inte är positiva till gruvor. Men det måste bli en ändring på fördelningspolitiken i Sverige, det håller inte att staten kammar in miljarder medan vi inte får en krona tillbaka.

DN söker representanter från regeringen.

Fakta.Grafitgruvan i Vittangi

EU listar grafit som en av de 27 material som är nödvändiga för omställningen. EU vill även bryta beroendet av Kina som i dag är världsledande i grafitbrytning.

I april i år fick Talga grönt ljus från mark- och miljödomstolen för att öppna en grafitgruva utanför Vittangi och bryta 100 000 ton malm varje år. Planen är att ha igång gruvbrytning sex månader om året.

Gruvplanerna har mötts av kritik från samebyar och flera naturorganisationer. Berörda samebyar har påvisat att gruvan skulle innebära stora intrång på betesmarker och flyttleder.

Share.
Exit mobile version