Varje år får omkring 20 000 svenskar en ny höftled, oftast på grund av artros som ger smärta och stelhet i höft och ljumske. Väntan på operation kan vara lång.
– Jag får höra från patienter att läkaren på vårdcentralen har väntat med remiss till ortoped för att ”man ska inte operera sig för tidigt eftersom protesen har begränsad hållbarhet”, säger Ola Rolfson, som är professor i ortopedi vid Sahlgrenska akademin.
Han är en av författarna till en ny stor internationell studie som visar att moderna höftproteser kan hålla livet ut för de flesta.
Forskarna har analyserat data från nationella register och tidigare studier i 18 länder, däribland Sverige, för att undersöka hur länge moderna höftproteser håller. De har gått igenom uppgifter om 1,9 miljoner inopererade proteser, material och hur länge proteserna fungerat innan patienterna behövt ny operation.
Resultatet visar att mer än 92 procent av höftproteser förväntas fungera efter 30 år.
– Vår studie ger primärvård och patienter bättre beslutsunderlag. Får du en höftprotes inopererad i dag, kan du nästan räkna med att den håller hela livet, säger Ola Rolfson.
Den nya studien publiceras i medicintidskriften The Lancet. Tidigare forskning har visat att 58 procent av implantaten fungerade efter 25 år.
– Men då har man tittat på proteser med material som inte längre används inom vården på grund av högre slitage och ökad risk för andra komplikationer.
Runt millennieskiftet började höftledsproteserna tillverkas av mer slittålig plast och keramik. De nya materialen minskar risken för att benet i leden bryts ner och protesen lossnar.
Behöver man vara orolig om man har en äldre höftprotes?
– Nej, så länge man är symtomfri behöver protesen inte bytas ut i förebyggande syfte, säger Ola Rolfson.
I dag är genomsnittsåldern för höftledsoperation 69 år. Enligt Ola Rolfson dras åldersspannet numera ut lite åt båda hållen. Fler yngre under 45 år opereras i dag, bland annat eftersom de nya proteserna håller länge.
Samtidigt opereras fler äldre över 90 år.
– De är friskare, men vården har också lärt sig att operationerna går bra även för äldre.
Behandlingen av höftledsartros börjar oftast med att den drabbade får hjälp att förebygga sina besvär. De flesta blir hjälpta av rörelseträning, fysioterapi och ökad kunskap om sjukdomen. Operation blir aktuellt först när inget annat hjälper och besvären är stora i vardagen.
– Grundbehandlingen måste först vara uttömd, ofta utifrån devisen att ”oskuret är bäst”. Många har mycket att vinna på ett ingrepp, men det finns alltid risker. Därför fattar vi ett gemensamt beslut där man gör en avvägning av risk och nytta.
En ny höftled garanterar dock inte alltid att smärtan försvinner helt.
– Andra besvär i kroppen kan samspela med artrosen, säger Ola Rolfson.
Fakta.Höftledsproteser.
År 2024 hade 235 158 personer i Sverige en höftprotes. De flesta är i åldrarna 65–84 år och det är vanligare bland kvinnor än män. Var sjunde 85-åring i Sverige har minst en höftprotes.
Vid en operation ersätts lårbenshals, lårbenshuvud och ledskål med konstgjorda delar, en så kallad höftledsprotes. Protesen är gjord bland annat av metall i kombination med plast eller keramik.
De moderna höftproteserna har funnits i drygt 20 år. I den nya studien har forskarna använt data från dessa 20 år för att kunna beräkna hur hållbarheten förväntas se ut efter 30 år.
Källor: Ledprotesregistret, Vårdguiden, The Lancet
Läs mer:
Anna Bratt: Därför får Mette-Marit nya lungor
Socialstyrelsen ger underbetyg åt fetmavården
