Under regeringen Kristersson har Sverige gått från att ha bland de högsta bensin- och dieselpriserna i EU, till bland de absolut lägsta. Men det har skett till en prislapp för skattebetalarna på tiotals miljarder kronor, visar DN:s genomgång.
Den största posten är uteblivna skatteintäkter. Regeringen har under mandatperioden lagt fram fem propositioner om sänkt skatt på drivmedel och i varje enskild har man gjort beräkningar av de så kallade offentligfinansiella effekterna.
DN har sammanställt propositionerna. Den totala summan landar på drygt 67 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter från 2023 fram till och med 2026.
Störst del belastar årets statsbudget. Sammantaget handlar det om drygt 30 miljarder i förlorade skatteintäkter i år, jämfört med om regeringen inte hade sänkt skatten på fossila drivmedel under mandatperioden.
– I princip alla svenskar bär kostnaderna för regeringens bränsleskattesänkningar, säger Daniel Spiro, professor i ekonomi vid Uppsala universitet.
Summorna kan jämföras med det totala reformutrymmet för kommande mandatperiod, som regeringen bedömer är 50 miljarder kronor.
Sänkt skatt på bensin och diesel: 67 miljarder
Regeringen har sänkt skatten på bensin och diesel fem gånger under sin tid vid makten. Vid varje föreslagen skattesänkning har regeringen gjort beräkningar av så kallade offentligfinansiella effekter av skattesänkningarna, där de uteblivna skatteintäkterna av förslagen summeras. Tre av sänkningarna är permanenta och orsakar därför uteblivna intäkter även för efterföljande år. De två sänkningarna i år (prop 2025/26:236 och prop 2025/26:275) är tillfälliga.
● 2023: 6,73 miljarder (prop 2022/23:17)
● 2024: 6,86 miljarder (prop 2022/23:17), 5,76 miljarder (prop 2023/24:24)
● 2025: 6,86 miljarder (prop 2022/23:17), 7,77 miljarder (prop 2023/24:24), 3,17 miljarder (prop 2024/25:30)
● 2026: 6,86 miljarder (prop 2022/23:17), 8,05 miljarder (2023/24:24), 5,49 miljarder (prop 2024/25:30), 1,64 miljarder (prop 2025/26:236), 8,07 miljarder (prop 2025/26:275)
Totalt: 67,26 miljarder kronor för 2023-2026.
Källa: Regeringen. Siffrorna har kontrollerats av Finansdepartementet.
Beräkningarna av de uteblivna skatteintäkterna kommer dock med vissa brasklappar. Enligt regeringen kan en ökad konsumtion av bensin och diesel till följd av skattesänkningarna göra att de förlorade intäkterna blir något lägre.
Finansminister Elisabeth Svanteson (M) menar att de minskade intäkterna har varit motiverade.
– Moderaterna och Sverigedemokraterna gick till val på att se till att Sverige inte skulle ha de dyraste drivmedlen. Jag vet att många människor har kämpat med höga drivmedelspriser så det var rätt prioritering, säger hon.
De sänkta bränslepriserna kommer också att innebära kostnader för statsbudgeten framåt. Orsaken är att regeringen, på grund av de högre utsläppen under mandatperioden, har beslutat att ta till två så kallade flexibiliteter för att klara EU:s klimatkrav till 2030.
Den ena går ut på att ta utsläppsutrymme från industrin för att skapa mer utrymme för utsläpp från biltrafiken i Sverige. Det innebär att staten förlorar intäkter för försäljning av utsläppsrätter till industrin (se faktaruta). Fram till 2030 bedömer Naturvårdsverket att de uteblivna intäkterna till staten kommer att uppgå till totalt 4,5 miljarder.
Uteblivna intäkter från ETS-auktioner: minst 4,5 miljarder kronor
EU:s klimatkrav till 2030 har vissa så kallade flexibiliteter. En är att flytta över utsläppsrätter från EU:s utsläppshandel (ETS) till den nationella utsläppsbudgeten, som reglerar bland annat transporter. Ett fåtal länder tillåts använda den flexibiliteten, bland andra Sverige som varje år tillåts föra över totalt ungefär 0,864 miljoner utsläppsrätter om året.
Regeringen har beslutat att utnyttja den möjligheten maximalt. För perioden 2025-2030 går Sverige därmed miste om runt 4,5 miljarder kronor i uteblivna auktionsintäkter, bedömer Naturvårdsverket. Summan kan dock bli högre. Naturvårdsverkets bedömning baseras på ett pris på 75 euro per utsläppsrätt. I dagsläget ligger priset på 84 euro.
Hur stora intäkter som hittills har gått förlorade redovisas inte, men baserat på det genomsnittliga priset på utsläppsrätter 2025 och 2026 handlar det om ungefär 1,5 miljarder kronor.
Om priset på utsläppsrätter ligger kvar på dagens nivå förlorar staten 3,2 miljarder i intäkter under nästa mandatperiod (2027-2030), med en växelkurs på 11,10 SEK/EUR.
Källa: Naturvårdsverket, EU-kommissionen, Riksgälden, egna beräkningar.
Den andra flexibiliteten går ut på att köpa utsläppsutrymme av andra EU-länder, som då sänker sina utsläpp för Sveriges räkning. Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att försöka träffa sådana avtal så snart som möjligt, men hittills har myndigheten inte lyckats.
Vad det skulle kosta är osäkert eftersom inga sådana affärer ännu ägt rum i EU. En analys av Irlands regering bedömde 2023 att priset per ton växthusgaser kan ligga på 80–120 euro. Om Sverige skulle lyckas köpa utsläppsutrymme för hela underskottet till 2030, innebär det i så fall en kostnad på minst 11 miljarder kronor.
Regeringens experter bedömer dock att det blir svårt att hitta länder som vill sälja utsläppsutrymme eftersom många har svårt att klara sina klimatmål.
– Om du hittar något till en vettig prislapp, köp! Men jag tror det blir utmanande, säger miljöekonomen Svante Mandell vid Konjunkturinstitutet.
Köpa utsläppsutrymme av andra EU-länder: 11–17 miljarder
Enligt Naturvårdsverkets bedömning ser Sverige ut att missa EU:s klimatkrav till 2030 med 13,1 miljoner ton, om inte politiken förändras. Den mängden utsläppsutrymme kan i teorin köpas av andra länder, genom att träffa avtal om överföring av så kallade AEA:er.
Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att försöka teckna sådana avtal, med en budget för 2026 på 199 miljoner kronor. I teorin skulle affärerna kunna handla om att exempelvis betala åtgärder för att öka elektrifieringen av fordonsflottan i ett annat land, som i Bulgarien som har lägre klimatkrav än Sverige.
Hittills har Energimyndigheten dock inte hittat något land som vill sälja AEA:er till Sverige. Inga affärer om AEA:er har hittills tecknats i EU, vilket gör det svårt att bedöma den potentiella kostnaden.
En rapport från irländska Irish Government Economic and Evaluation Service (IGEES) bedömer att prislappen för en AEA kan landa på 80-120 euro. En annan analys, från tyska forskare, bedömer att prislappen kan landa på 175-350 euro.
I teorin skulle det kosta 11–17 miljarder enligt den irländska bedömningen och 25-50 miljarder enligt den tyska bedömningen, om Sverige ska täcka upp hela sitt underskott genom att köpa AEA:er.
Flera experter, bland andra Naturvårdsverket, bedömer dock att det blir svårt för Sverige att köpa AEA:er av andra länder eftersom få länder ser ut att få tillräckligt med överskott.
Källa: IGEES, Naturvårdsverket, Abrell et al (2022), Energimyndigheten.
Om Sverige i stället inte klarar klimatkraven hotar böter från EU-kommissionen. Även här är kostnaden osäker, men Klimatpolitiska rådet bedömer att det skulle kunna resultera i böter på 12–61 miljarder kronor (se faktaruta). Bedömningen baseras på att böterna blir högre än vad det skulle kosta att köpa motsvarande utsläppsrätter.
– Det vore märkligt om böterna blir lägre än så. Det skulle skapa konstiga incitament, säger Klimatpolitiska rådets nya ordförande, ekonomen Olof Johansson Stenman.
Eventuella böter skulle dock inte drabba Sverige under nästa regering. Avstämningen av hur EU-länderna klarar klimatkraven sker först 2032.
Finansminister Elisabeth Svantesson menar att även de kostnader som kan följa framåt av de låga drivmedelspriserna är motiverade.
– Jag skäms inte för den politik som jag har genomfört och tänker fortsätta bedriva, det vill säga att sänka skatter i stället för att höja dem, säger hon.
Böter: 12–61 miljarder kronor
År 2032 sker den slutliga avstämningen av hur väl EU:s medlemsländer har klarat klimatkraven till 2030. De länder som inte klarar kraven riskerar böter, om EU-kommissionen beslutar att inleda ett så kallat överträdelseärende.
Hur stora böter det handlar om är dock svårt att bedöma eftersom det saknas prejudikat. Regeringens expertorgan Klimatpolitiska rådet bedömde i våras att det för Sveriges del handlar om 8-40 miljarder kronor. Rådet skriver också att sanktionsavgiften sannolikt landar i det övre spannet eftersom EU:s princip är att det ska vara billigare att genomföra åtgärder än att betala en sanktionsavgift.
Rådets bedömning baseras dock på att Sverige missar klimatkraven till 2030 med 8,6 miljoner ton. Naturvårdsverkets senaste bedömning är ett underskott på 13,1 miljoner ton. Utifrån motsvarande pris per ton växthusgaser, skulle bötesbeloppet då landa på 12-61 miljarder kronor. Siffran är dock förenad med stora osäkerheter.
Källa: Klimatpolitiska rådets rapport 2026, bilaga III.
Läs mer:
Så går det med klimatet efter fyra år med Tidöregeringen
Experter: Kraftigt höjda bränslepriser väntar – oavsett regering
Pourmokhtari: En förbannelse att debatten hamnat i bränslepopulism