Regnet hänger i luften och de grå molnen bildar ett kompakt täcke över himlen. En övervakningskamera i hörnet av Coop-butiken blickar ut över det stenlagda Torsplan och den ödsliga Bryggerigatan nedanför. Det är torsdag förmiddag och inte en människa syns till.
– Tidigare var det en öppen drogscen här. Nu är det lugnare, säger Klas Werme, operativ samordnare i lokalpolisområdet.
Under många år var Hultsfred förknippat med något helt annat. Här hölls en av Sveriges största musikfestivaler. Medlemmarna i Oasis spelade fotboll på planen bredvid Folkparken och på Hotell Hulingen samlades artister och mediefolk. Hultsfred var en plats som alla kände till.
Den tiden är sedan länge förbi.
– Det finns en tomhet, ett slags vemod i dag. Vi måste hitta ett sätt att komma vidare. Jag tror inte att vi kan leva på det varumärket längre, säger Linus Ivarsson, trygghets- och säkerhetschef i Hultsfreds kommun.
Inne i kommunhuset faller lysrörsljuset skarpt över de knallrosa korridorväggarna när han och Klas Werme visar vägen in i ett sammanträdesrum. Båda rör sig med rastlös energi och pratar med smittande engagemang.
I stället för att leva på gamla meriter har den småländska orten under det senaste decenniet blivit ett namn i kampen mot välfärdsbrott – och en nationell förebild för hur kriminell ekonomi kan pressas tillbaka.
Problemen tog fart i spåren av flyktingmottagandet 2015–2017, då Hultsfred var en av de kommuner i landet som tog emot flest nyanlända i förhållande till folkmängd. Den snabba befolkningstillväxten var större än den lilla kommunens resurser mäktade med. I glappen uppstod ekonomisk och social utsatthet som kriminella aktörer snabbt lärde sig att utnyttja.
– När vi förstod vad som höll på att hända såg vi konturerna av ett parallellsamhälle. Det kom många nya verksamheter – matbutiker, frukt- och grönt butiker, frisörer, biltvättar och restauranger. Men när vi började granska dem närmare såg vi att alla inte verkade på samma villkor som seriösa företagare. Det fanns väldigt lite vitt i systemen när det gällde arbetstider, ekonomi och redovisning, säger Klas Werme.
Samtidigt tog cyniska aktörer plats på bostadsmarknaden. Oseriösa fastighetsägare köpte upp slitna hyreshus och hyrde ut dem till nyanlända till kraftiga överpriser. De höga hyrorna för undermåliga bostäder drev i sin tur upp utbetalningarna från både kommunens biståndssystem och Försäkringskassans bostadsbidrag.
– Det blev en ond cirkel där människor for väldigt illa och tvingades bo i fastigheter där det växte svamp i källaren. Samtidigt såg vi avancerade bidragsupplägg där människor mjölkade systemet, till exempel genom folkbokföringsbrott med skenskilda makar, där mannen bodde kvar i familjens lägenhet medan hans egen adress stod tom. Det var vidöppna spjäll för oseriösa aktörer, säger Linus Ivarsson.
När kommunen och polisen insåg vidden av problemen bestämde man sig för att bryta passiviteten. Målet var inte bara att stoppa brotten, utan också att skydda de utsatta och återupprätta en sund näringskultur där företag konkurrerar på lika villkor. Slaget riktades mot den organiserade brottslighetens centrala drivkraft: pengarna.
Genom den lokala myndighetssamverkan Tistel – där även brottsbekämpande myndigheter som Skatteverket, Försäkringskassan och Kronofogdemyndigheten ingår – växte det som i dag kallas Hultsfredsmodellen fram. I stället för att varje myndighet arbetar i sin egen silo görs gemensamma, oanmälda tillsyner och företagskontroller ute i verksamheterna flera gånger varje 6-månadersperiod. Även förvaltningar inom kommunen medverkar. Räddningstjänsten har ett viktigt uppdrag, precis som Miljö och Hälsa samt Miljö och Bygg.
Klas Werme lutar sig fram över sammanträdesbordet när han förklarar vad som gör modellen särpräglad.
– Kommunledningen har fått förvaltningscheferna att vara modiga och ställa upp. När vi går in i en butik eller verkstad tillsammans öppnar alla myndigheter sina verktygslådor samtidigt. Om miljö och bygg ser madrasser på ett bygge eller ställer krav på brandskydd i en fastighet måste ägaren investera i skälig boendestandard i stället för att bara dra in skattepengar. Då blir det plötsligt väldigt jobbigt att vara kriminell.
Kommunen har också infört strikta bakgrundskontroller vid samtliga nyanställningar.
– Vi vill inte få in en möjliggörare i verksamheten. Det kan handla om allt från hemtjänstpersonal som transporterar narkotika eller vapen i kommunens fordon till handläggare som fattar beslut om bygglov och tillstånd, säger Linus Ivarsson.
Ett återkommande hinder har länge varit sekretessen mellan myndigheter. Men med den nya lagen om uppgiftsskyldighet och de ändrade sekretessregler som trädde i kraft den 1 december 2025 har spelplanen ritats om. Kommuner och myndigheter är nu skyldiga att lämna uppgifter till polisen vid misstanke om brott.
Linus Ivarsson gör en kort paus innan han fortsätter:
– Nu finns det en lagstiftning som stöttar vårt tillitsbaserade arbete. Om skolan ser att barn inte dyker upp för att familjen har flyttat utomlands ska inte barnbidraget fortsätta rulla in. Nu behöver personalen inte tveka inför att dela sådan information, säger han.
Klas Werme nickar.
De nya reglerna, säger han, har skapat trygghet i organisationerna. Men det förebyggande arbetet är minst lika viktigt.
– Bestämmelserna ger råg i ryggen. Folk känner sig tryggare i dag. Och på våra planeringsdagar har vi en stående regel: ingen ska backa, allt ska rapporteras och polisen har ett batteri av åtgärder för att skydda den som känner oro. Men vid sidan av kontrollerna måste vi också arbeta hårt med barn och unga, så att de får goda förebilder och inte blir den organiserade brottslighetens nästa generation.
Effekterna har blivit tydliga. I polisens trygghetsundersökningar lyste Hultsfred rött på punkt efter punkt mellan 2015 och 2020. I dag har trygghetsindexet förbättrats kraftigt. Övervakningskamerorna som sattes upp på torget hösten 2024 har bidragit till att de öppna drogscenerna försvunnit och fler synliga poliser har stärkt känslan av trygghet.
– En annan konsekvens av vårt gemensamma offensiva arbete är att ett flertal av det kriminella nätverkets olika näringsverksamheter har upphört eller flyttats till andra delar av landet, säger Klas Werme.
Erfarenheterna från Hultsfred sprids nu till andra kommuner i lokalpolisområdet och lyfts fram som ett exempel under SKR:s nationella välfärdsbrottslighetsvecka.
– Lösningen ligger i samverkan, uthållighet och tålamod. En liten pusselbit som en tjänsteman ser där ute kan vara precis det som får ett helt oseriöst lass att välta. Det handlar om att ge varandra rätt glasögon – och att inte låta rädslan få oss att backa.
Fakta:Sekretessmurarna som föll
Under lång tid har sekretessen försvårat samarbetet mellan polis och kommuner. Polisen har kunnat ha uppgifter om misstänkta brottsupplägg, medan kommunen ändå fortsatt att betala ut ersättningar eftersom myndigheterna inte fått dela information.
Den 1 december 2025 trädde nya sekretessbrytande regler i kraft. De innebär att myndigheter i större utsträckning ska kunna lämna uppgifter till varandra för att förebygga, upptäcka och bekämpa brott.
För kommunala handläggare minskar därmed den juridiska osäkerheten. Det öppnar för tätare operativ samverkan mellan bland andra kommuner, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Polisen.
Källa: SKR, Välfärdsbrottslighetsveckan 2026
Fakta:Välfärdsbrott i Sverige
Enligt Polisen och Utbetalningsmyndigheten finns organiserad brottslighet inom alla välfärdsområden där det finns privata utförare.
Kriminella aktörer driver bland annat HVB-hem, LSS-boenden och skyddade boenden. Det riskerar att leda till både felaktiga utbetalningar och allvarliga konsekvenser för människor i utsatta situationer.
Särskilt stora är riskerna för barn och unga samt våldsutsatta kvinnor.
Källa: Polismyndigheten/Nationellt underrättelsecentrum, NUC, Stora brottsvinster lockar organiserad brottslighet till välfärden (maj 2026)