Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology, bygger på nya analyser av ett antal svårbedömda fossil från de tidsåldrar då såväl sköldpaddor som dinosaurier, urfåglar, krokodiler och flygödlor utvecklades och spred sig över jorden.
Forskarna bakom studien hävdar att sköldpaddorna utvecklades strax efter massutdöendet i slutet av permperioden för 252 miljoner år sedan, då 90 procent av alla arter utplånades – den värsta katastrof som drabbat livet på jorden.
Bland de första sköldpaddorna var Pappochelys som levde för 240 miljoner år sedan. Intressant nog hade den antydan till ett blivande skal, men inte på ovansidan av kroppen, utan på undersidan. Sannolikt var det så det typiska sköldpaddsskalet såg ut i sin begynnelse.
Forskarna avfärdar en äldre sköldpaddsliknande reptil, Eunotosaurus, som levde för 260 miljoner år sedan. Den hade början till ett heltäckande skal, men hade sannolikt inget med sköldpaddornas evolution att göra. Skallens uppbyggnad visar att Eunotosaurus saknade ett ben som skyddar hjärnan – ett ben som finns hos Pappochelys, och föregångarna till krokodiler och fåglar.
Allt detta bekräftas av molekylära studier som placerat sköldpaddorna tillsammans med fåglarna. Det kan låta märkligt med tanke på att de båda grupperna onekligen ser helt olika ut. Men nu får vi vänja oss vid att betrakta dem som relativt nära släktingar.
