Skräckprognosen: Nya tunnelbanan blir 23 miljarder dyrare än planerat

Utbyggnaden av Stockholms tunnelbana är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt i modern tid. Det är också mycket kostsamt.

Tidigare i år gjordes bedömningen att megabygget kunde dra över budget med 5,5 miljarder. Nu konstaterar Förvaltningen för utbyggd tunnelbana att den siffran knappt är i närheten av den verkliga slutnotan.

Den nya bedömningen är att den sammantagna kostnaden för projektet kan landa på 99,8 miljarder kronor. Det är en ökning med 22,9 miljarder, eller närmare 30 procent – pengar som nu saknas.

– Det är obscena summor det handlar om. Jag är genuint bekymrad, inte bara för hur man ska hantera den här enorma fördyrningen utan också över själva genomförbarheten i projektet, säger Axel Conradi (M), oppositionsregionråd i Region Stockholm.

Han uppger att partiet tidigare har begärt information av det rödgröna styret kring kostnadsutvecklingen, men fått besked att den ska presenteras först efter valet, vilket SvD rapporterat.

– Nu vet vi varför. Man har försökt mörka detta och det är inte så konstigt. Det är uppenbart att man har tappat kostnadskontrollen över projektet, säger Axel Conradi.

Detta förnekas av regionstyret, som säger att beslutet är fattat på tjänstemannanivå och att arbetet med den nya prognosen har pågått sedan i vintras.

– Man har kommit överens om att det här ska redovisas i slutet av september eftersom det är en väldigt komplex materia. Förvaltningen har jobbat in i det sista för att få de här siffrorna klara. Det har inget med valet att göra, säger investeringsregionsrådet Jens Sjöström (S).

Förvaltningen påpekar även att samtliga linjer kommer att försenas. Trafikstarten för tunnelbana till Barkarby och Arenastaden skjuts fram med ungefär ett år. Utbyggnaden till Nacka och Söderort försenas med nästan två år. I dagsläget bedöms tunnelbanan till Älvsjö vara trafikfärdig 2037.

Beskedet om den kolossala fördyrningen fick många att dra efter andan, men förvaltningschefen Per Ling-Vannérus säger att man nu har tillämpat en mer avancerad beräkningsmodell som inte kan jämföras med den tidigare.

– Man har inte redovisat den totala nivån tidigare. Nu tar vi höjd för fortsatta kostnadsökningar och vi synliggör problemet med att vi inte får vår budget uppräknad med verkligt branschindex, säger han och betonar att man nu även inkluderar så kallade riskreserver och tar höjd för fördyrningar.

– När man bygger något så komplext som ny tunnelbana i befintlig storstad och det är arbeten på ett och ett halvt decennium så är det extremt svårt att kalkylera.

Var den tidigare beräkningen en glädjekalkyl?

– Parterna valde att inte ta med den biten, säger Per Ling-Vannérus och syftar på avsaknaden av riskreserver.

Varför har det blivit så mycket dyrare?

– Att den budget som ligger i 2016 års värde bara räknas upp med konsumentprisindex och inte byggbranschindex, som brukligt är – det är en jättestor bit.