Tomat, zucchini, gurka, chili, paprika och till sist alla rotfrukter.
– Ja, det mesta kommer nu i augusti och september, säger Jenny ”Surtanten” Neikell, expert på fermentering, mjölksyrning och konservering.
Det kan vara svårt att veta vad det ska bli av all skörd, särskilt med tanke på att tiden plötsligt kan bli knapp, säger Neikell som har belönats med med titeln ”Årets bästa matproducent” efter att i flera år arbetat med mjölksyrade grönsaker. Samtidigt som allt mognar har ju också jobbet dragit i gång igen.
– Då hinner man inte med lika mycket som man vill och då får man vara lite pragmatisk och lite förlåtande mot sig själv. Det viktiga är att man tar hand om grönsakerna.
Jenny Neikell gillar att stoppa saker i burkar, som hon själv uttrycker det. Antingen genom att fermentera, pickla eller syra skörden och göra chutney eller ketchup.
– Man kan göra ketchup på annat än tomater, med rödbetor till exempel, säger hon.
Men det går att göra det enklare än så, till exempel genom torkning.
– Då håller grönsakerna i åratal, säger hon och fortsätter:
– Och sedan har man ju också frysen. Det är ju en jättebra plats för förvaring av exempelvis spenat, grönkål, chili och tomater.
Vissa grönsaker kan man också, lite beroende på var man bor, låta stå kvar i landet över vintern. Till exempel kan morötter få vara kvar i jorden om man täcker över dem med ett tjockt lager halm, säger Neikell.
– Så länge det inte fryser på så går det att skörda färska morötter under en stor del av vinterhalvåret.
Fakta.Bäst att fermentera och pickla
Godast att fermentera enligt Neikell:
● Morötter, rödbetor och huvudkål som rödkål och vitkål.
Grönkål och svartkål passar bäst att frysa – blanchera kålen lite snabbt och pressa ut väskan så tar de mindre plats. Plocka sedan fram för en pastasås eller en soppa.
Godast att pickla:
● Majrova och kålrabbi.
Båda har en mild fin kålsmak och håller sig krispiga.
Finns det någonting som man absolut inte ska göra med nyskördade grönsaker?
– Jag brukar ju säga att man ska känna sig själv. Vissa tycker om att skörda massor och sedan leker man fabrik och bara matar på. Och andra går ut och skördar till kvällsmaten och kanske tar lite extra för att göra en burk eller två och gör så varannan kväll i stället.
Det får inte bli så överväldigande, säger hon.
– Titta inte så mycket på vad andra gör. Känn efter hur du jobbar. Det är okej vilket som – det viktiga är att det blir gjort. Skördar man för mycket och sedan inser att livet kommer emellan, då ligger de i kylen och blir dåliga. Låt dem hellre stå kvar i köksträdgården en vecka till.
Hon fortsätter:
– I värsta fall, om man inte hinner ta hand om det, då får man väl dela med sig till andra som kanske kan glädjas.
Att fermentera, pickla och fylla ett par burkar ser Neikell också som ett sätt att förbereda sig på det värsta.
– Det är också ett beredskapsperspektiv här, att vara beredd på kriser och kunna liva upp den här lite torftiga krismaten som vi ska ha hemma, alltså pasta, ris och konserver. Har man lite picklad majrova eller någon fermenterad kimchi, kanske tomatkimchi, så håller man uppe livsglädjen också.
Det går att förbereda nästa års skörd redan nu, berättar Neikell.
– Låt blasten ligga kvar på jordytan så har maskarna någonting att pyssla med och dra ner och göra näring. Täck jorden med halm eller hö eller ensilage så att den skyddas och inte lakas ur så mycket. Och sedan är det väl att börja titta på fröerna till nästa säsong, även om man kan vänta med det till vintern.