Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Minns ni Liberalernas ”livspusselfeminism”? Förutom att ösa pengar över föräldrar går den ut på att rasa mot närvarokrav på arbetsplatser, som anses slå särskilt hårt mot tjejer. Exempelvis menar minister Romina Pourmokhtari (L) att frånvaro av flexibilitet gör det svårt för mammor att få livet att gå ihop, vilket leder till att många är nära utbrändhet (Expressen 11/8).
Här gäller det att hålla tungan rätt i mun.
För lika sant som att kvinnor tycker att det är viktigt att kunna arbeta hemifrån, enligt en färsk rapport från forskningsinstitutet Ratio, är det att långt ifrån alla har möjlighet att göra det. Över hälften av de sysselsatta i Sverige arbetar inte hemifrån alls, visar SCB:s siffror. Och det är inte kontorsanställda som är värst drabbade av stressrelaterade sjukskrivningar, utan välfärdsarbetare inom utbildning, vård och omsorg, visar Försäkringskassans senare lägesrapport.
Att beskriva kontorsnärvaro som ”en käftsmäll för mammor”, vilket har gjorts i en debattartikel i tidningen Kollega, är alltså att dra det för långt (16/4 2024). I alla fall om vi inte anser att vi som kollektiv ger småbarnsmammor som arbetar i förskolan och äldreomsorgen käftsmällar på löpande band – vilket vi för all del kanske gör.
Anpassa förskolan till människor med oregelbundna arbetstider och låt den avlasta föräldrar som behöver uträtta ärenden.
Men i så fall är det dags att ändra på det. Och då kan vi börja med att lyssna på Åsa Hansson, som leder den statliga utredningen ”En framtid med barn”, som nyligen publicerade en antologi om jämställdhet.
De som vill underlätta för mammor (och pappor) bör nämligen inte bara utgå från kontorsanställda med flextid, utan även från yrkesgrupper med stämpelklocka som gör jobbet på jobbet. Och Hansson har förslag för att nå även dem. Bland annat att anpassa förskolan till människor med oregelbundna arbetstider och låta den avlasta föräldrar som behöver uträtta ärenden, så att de exempelvis kan handla mat och klippa håret innan de hämtar barnen (DN Debatt 30/9).
Ett sådant förskolelyft vore ett konkret sätt att skapa mer luft och mindre stress i vardagen för fler, eftersom många i dag bor långt från hemorten och därför inte har ett nätverk som kan hjälpa till på samma sätt som tidigare generationer har haft (SvD 4/10).
Det står givetvis inte i motsats till att arbetsgivare låter anställda jobba på distans. Men vi kan inte bygga ett samhälle där det klassas som en förutsättning för att livet ska gå ihop.
Läs mer:
Susanne Nyström: Det finns bara ett sätt för regeringsbildningen att röra sig framåt
Susanne Nyström: Politiker ska synas i sömmarna – men det här är bara trams