I dag finns två luftvärnsbataljoner med det långskjutande luftvärnet Patriot. På svenska heter det Luftvärnssystem 103.
Det är för närvarande det enda system som kan skjuta ner ballistiska missiler, till exempel Rysslands Iskanderrobotar – vapen som finns i Kaliningrad och kan nå södra Sverige.
Patriotsystemet används i Ukraina och i USA:s krig mot Iran. Det anses vara effektivt.
– Jag skulle påstå att en korrekt grupperad luftvärnsbataljon som har till uppgift att skydda ett flygfält plockar bort 90 procent av inkommande robotar, säger Jan Ohlson, chef för luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad.
Det är på hans regemente man utbildar värnpliktiga för att bemanna de två luftvärnsbataljonerna.
Men det antalet ska bli fler, enligt en rapport om luftförsvar från Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar, MCF.
Den säger att Försvarsmakten under åren fram till 2035 planerar att gå från två till fyra luftvärnsbataljoner. Syftet är att öka skyddet av baser och infrastruktur.
Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, vill inte uttala sig om de uppgifterna.
– Vi behöver fler medel- och långräckviddiga luftvärnssystem. Men att gå in på vår krigsorganisation och dess utveckling… det kan jag inte kommentera, säger han.
Två nya bataljoner är en stor investering. En amerikansk uppskattning från 2025 talade om att det kostar strax under tolv miljarder kronor att utrusta en bataljon, och det är utan luftvärnsrobotar.
Att köpa krigsmateriel av USA innebär en beroendeställning till ett land med en president som hånat och kritiserat Nato och Europa. USA kan göra svenska vapensystem obrukbara.
Det finns alternativ till Patriot, till exempel fransk-italienska SAMP/T, som skickats till Ukraina. Men det skulle innebära ytterligare ett system att hantera och utbilda värnpliktiga på.
Försvarsmakten understryker att det krävs finansiering och politiska beslut för att kunna utöka antalet luftvärnsbataljoner till fyra.
Men även om antalet luftvärnsbataljoner dubbleras kommer de bara att kunna försvara en bråkdel av Sverige.
– Det klassiska luftvärnets uppgift har varit att i första hand täcka våra militära enheter, men nu har man ju insett att ryssarna skjuter på allt, säger Jan Ohlson på Lv 6.
Han menar sådant som sjukhus, hamnar och kraftverk. Det ökar kraven på luftförsvaret.
Regeringen har under det senaste året gått ut med flera nya inköp, till exempel Iris-T SLM och antidrönarsystemet Gute.
– Vi har fått medel för att öka vår förmåga. Vi har påbörjat utbildning av brigadluftvärn, men vi har inte fått jättemycket leveranser. Det tar några år från det att man beställer tills vi får det, säger Jan Ohlson.
Carl-Johan Edström, chefen för försvarsstaben, vill betona att luftförsvaret är ett system av system. Det består bland annat av ledning och sensorer, som radarstationer på marken och radarspaningsflygen Globaleye. De ska hitta inkommande hot.
Inflygande robotar och drönare kan sedan skjutas ned av snabbrörliga stridsflyg och det landbaserade luftvärnet – men på sikt också av de fyra nya krigsfartyg som Sverige ska köpa. De kommer att ha luftvärnsrobotar mot ballistiska missiler.
– Det ger en mix av förmågor, så att man minimerar riskerna och får ut så mycket effekt som möjligt, säger Carl-Johan Edström.
Fakta.Luftvärnsbataljonerna
I dag finns det två luftvärnsbataljoner i Försvarsmakten.
Varje bataljon har två batterier med Luftvärnssystem 103, Patriot.
Ett Patriotbatteri består av elverk, radar, stridsledningsenhet och tre lavetter med luftvärnsrobotar.
En bataljon kan skydda ett område, till exempel en flygplats. Patriots huvuduppgift är att skjuta ner ballistiska robotar, men systemet kan även användas mot kryssningsrobotar och flygplan.
I en bataljon ingår även Luftvärnssystem 98, Iris-T SLS, som har kortare räckvidd. Det skyddar Patriotbatterierna och kan skjuta ner flyg, helikoptrar och robotar på kortare avstånd.
