I maj 2026 upplevde Europa en historisk värmebölja med de högsta uppmätta temperaturerna någonsin så tidigt på året, enligt EU:s klimattjänst Copernicus. I detta nu pågår en andra.
Även sommaren 2025 var historiskt varm i norra Sverige:
* Dagstemperaturer över 30 grader i norra Sverige och Norge.
* Omfattande skogsbränder och algblomningar i insjöar och längs med kusten.
* Äldreboenden höll sina boende inomhus bakom neddragna persienner för att stänga värmen ute.
* Stockholmare uppmanades spara vatten då höga vattentemperaturer satte hård press på vattenreningsverken.
Det här kan ändå bara vara en försmak på vad som väntar när klimatförändringen växlar upp. Det visar en ny rapport från Klimatanpassningsrådet som publicerades på torsdagen.
Rapporten analyserar hur klimatförändringen kan slå till mot Sverige utifrån två scenarier under de närmaste 75 åren, alltså fram till 2100. Det första scenariot är lite mildare och utgår från att utsläppen minskar efter 2040, det andra är ett så kallat ”värsta fall-scenario”.
Gemensamt för båda scenarierna är:
Det blir varmare, blötare och torrare markförhållanden, med stora konsekvenser för människor, samhället och miljön.
Flera extremväderhändelser som är ännu mer intensiva än vad vi hittills sett.
– Det är en ganska allvarlig bild, sammanfattar Susanne Skyllerstedt som lett arbetet med rapporten.
Frågan är alltså inte om klimatförändringen påverkar, utan hur allvarligt läget blir och när det sker, säger Skyllerstedt.
Fakta.Klimatförändringen i Sverige
● Värmeböljor väntas bli mer intensiva, vanligare och längre.
● Köldknäppar blir mindre intensiva, mindre vanliga och kortare.
● Höga flöden i vattendrag som präglas av snösmältning väntas i många fall minska då vårfloden blir mindre och infaller tidigare. I andra vattendrag som är mer styrda av regn förväntas i stället en ökning av höga flöden.
● I södra Sverige kan vattentillgången och markfuktigheten däremot minska, främst som en följd av högre temperaturer och ökad avdunstning.
Förändringar är inte jämnt fördelade över landet eller under året.
I de norra delarna av landet blir det mindre snö, i söder kan det bli torrare. Generellt kommer det också regna mer i hela landet. Längs med kusterna väntar stigande havsvattennivåer och tusentals hus hotas, som DN rapporterat.
Riskerna med värmeböljor och skyfall är redan särskilt stora i dag. Och i framtiden väntas de bli vanligare, intensivare och längre, menar rapportförfattarna.
Skyfallen som drabbade Västernorrland och övre Norrland hösten 2025 är exempel på hur lokala extremväder kan få nationella konsekvenser när samhället inte är redo. Över 40 vägar förstördes, Botniabanan kapades och tåg med farlig last spårade ur. Basindustrin tvingades till produktionsstopp.
Extremväderhändelser får ofta stor uppmärksamhet. Men mindre dramatiska händelser kan också slita på människor och infrastruktur om de prövas upprepade gånger och inte hinner återhämta sig eller repareras. Det kan innebära allvarliga samlade risker som nöter på viktiga samhällsfunktioner, anser rapportförfattarna.
Är Sverige redo för de extremväder och extremhändelser som klimatförändringen innebär?
Nej, varken i dag eller för framtida utmaningar. Samhället behöver lägga i en högre växel, menar Skyllerstedt med hänvisning till analysen. Både finansiering, lagstiftning och en tydligare ansvarsfördelning behövs.
– Vi ser att det finns kunskap och förutsättningar, men det tas inte till genomförande i tillräckligt stor grad, säger Susanne Skyllerstedt.
Senare i år presenterar rådet ytterligare en rapport som listar åtgärdsförslag utifrån kostnader och nytta.
Båda rapportscenarierna utgår från att uppvärmningen fortsätter.
Men ny forskning pekar på att risken för en kollaps av Amoc, ett större system av havsströmmar i Atlanten som bidrar till att det nordiska vinterklimatet är betydligt mildare än det sibiriska, är större än man tidigare trott.
Det skulle kunna få allvarliga konsekvenser för klimatet i Sverige: extrema vintertemperaturer, kraftigare snöstormar, ökad isutbredning i Östersjön och bristande livsmedelsförsörjning när växtsäsonger blir kortare. Men det finns inte med i rapporten.
– Allt eftersom att kunskapsläget förändras så tar vi in det i kommande arbete, säger Susanne Skyllerstedt.
Fakta.Så har klimatet förändrats i Sverige
● Luftens medeltemperatur ökade med 1,7 °C mellan perioderna 1860–1900 och 1991–2019.
● Under samma tidsperiod har nederbörden med ungefär 20 procent.
● Medeltemperaturen har blivit högre, framför allt under vintern (+1,8 grader).
● Vegetationsperioden (när växter skjuter nya skott, blommar och sätter frukt) har blivit två veckor längre i södra Sverige och tio dagar längre i norra Sverige.
● Snösäsongen har blivit kortare i hela landet med undantag av norra Norrland. I Svealand och Götaland är snösäsongen i snitt närmare en månad kortare.
● Havsisarnas utbredning har minskat till två tredjedelar av tidigare nivå.
Källa: Nationell klimat- och sårbarhetsanalys 2026
Läs också
Stigande hav kan tvinga skärgårdsborna på reträtt – ”Händer det här verkligen oss?”
Stor osäkerhet om stigande hav – ny upptäckt om ”domedagsglaciären” oroar
Karta: Riskerar ditt hus att översvämmas av havet?
Klimatet just nu
