På en pressträff drar finansministern upp riktlinjerna för övergångsbudgeten. En huvudprincip är att inga nya poster ska in, men kronprinsessans 50-årsfirande finns ändå med. Men det handlar inte om några stora pengar i budgetsammanhang – fyra miljoner kronor.
– Det tror jag alla partier från höger till vänster tycker är rimligt, säger Svantesson.
I valrörelsen haglade löftena tätt. De olika partierna utlovade saker som höjda barnbidrag, sänkta skatter, slopat karensavdrag samt billigare förskola, tandvård och kollektivtrafik.
Men eftersom det inte finns någon regering på plats finns inte några löften med i den budgetproposition för 2027 som Elisabeth Svantesson kommer att lägga fram.
– Det är inte en vanlig budgetproposition med ny politik, utan det handlar om att få Sverige att fungera, och i grund och botten om att förlänga de anslag som gäller för det här året, säger hon.
Hon har vid två tillfällen under hösten träffat företrädare för de andra riksdagspartierna för att komma överens om vilka principer som ska gälla för övergångsbudgeten.
Några detaljer om innehållet vill Svantesson inte ge i nuläget. Men det innebär i stort att anslagsnivåerna från årets budget gäller även för nästa år, förutom sedvanliga pris- och löneuppräkningar.
Några anslag höjs trots allt. Till exempel Försvarsmaktens för att klara upprustningen. Det står alla partier bakom.
När Svantesson har lagt budgeten på riksdagens bord har de andra partierna möjlighet att motionera om förändringar i den fram till den 27 november. Antingen enskilt eller gemensamt.
Inga partier har ännu gett besked om ifall de ska försöka utmana regeringens övergångsbudget.
Det är inte uteslutet att Tidöpartierna går fram med en gemensam motion i riksdagen, enligt Elisabeth Svantesson. Den skulle i så fall kunna vinna över övergångsbudgeten om inte de rödgröna samordnar sig.
– Men där är vi inte än, säger hon.
– Som finansminister i en övergångsregering är det min uppgift att lägga fram en övergångsbudget.
De partier som lyckas bilda en ny regering har också möjlighet att få igenom sin ekonomiska politik genom att lägga fram ändringsbudgetar i vår.