Fifa har infört obligatoriska vätskepauser i samtliga av sommarens VM-matcher, de ska genomföras i tre minuter halvvägs in i varje halvlek – oavsett väder och om arenan har stängt tak eller inte.
Åtgärden är inte tillräcklig för att med säkerhet förhindra att spelare drabbas av värmestress, enligt forskningsnätverket World Weather Attribution (WWA), som på torsdagen presenterar en ny studie.
Doktor Chris Mullington, konsulterande anestesiläkare och klinisk universitetslektor vid Imperial College London, deltog vid en panelutfrågning inför presentationen. Han säger att turneringen egentligen skulle ha behövt ha en förlängd halvtidspaus också. Han betonar att pauserna kommer att bli ett problem för fans vid högriskmatcherna.
– Har man en längre match är fansen utomhus under dessa förhållanden under en längre tid. Så genom att minska risken för spelarna kan man faktiskt öka risken för fansen, säger han.
Forskarna använder måttet wet bulb globe temperature (WBGT), som mäter miljömässig värmestress på människokroppen genom att ta hänsyn till lufttemperatur, luftfuktighet, vindhastighet och solstrålning.
En genomgång av samtliga 104 matcher visar att risken är nästan dubbelt så stor i år att en match spelas i extrem hetta jämfört med 1994 (när USA senast var värd för VM).
Klimatförändringarna gör att 26 matcher (25 procent), enligt rapporten, troligen kommer att spelas i 26 grader WBGT eller högre. Fem matcher kan nå 28 grader WBGT (vilket motsvarar ungefär 38 grader i torr värme eller 30 grader i fuktiga förhållanden) – en nivå som internationella spelarfacket anser vara direkt farlig och då matcher bör skjutas upp.
Under klubblags-VM i USA i fjol översteg 31 av 57 matcher 28 grader WBGT. En av forskarna bakom dagens studie säger att siffrorna som nu presenteras kan vara i underkant – att risken för höga temperaturer kan vara ännu större.
– Vi har utgått från medelvärden för dagens klimat för matchernas avsparkstider. Siffrorna är också för skugga, vilket betyder att direkt solljus på arenor utan tak är en betydande förstärkning av risken, säger doktor Theodore Keeping, forskningsassistent inom extremväder och klimatförändringar vid Imperial College London.
Chris Mullington förklarar vad som händer i kroppen när WBGT-trösklarna överskrids.
– Kroppens vanliga kylmekanismer blir mindre effektiva. Konsekvenserna för spelarna är såväl medicinska som prestationsrelaterade. Spelare kan till exempel minska löpningar med hög intensitet och uppleva nedsatt beslutsfattande när den termiska belastningen ackumuleras.
Sverige spelar sin andra och tredje gruppspelsmatch i Texas, i Houston mot Nederländerna den 20 juni och mot Japan i Dallas den 25 juni. Houston-matchen befinner sig i forskarnas kategori vinröd, det vill säga att risken är väldigt hög för 28 grader WBGT eller högre. Dallas-matchen är lite ljusare röd, men sannolikheten för höga temperaturer är fortfarande större än att det inte skulle ske.
Båda arenorna har luftkonditionering, vilket reducerar risken. Problemet som forskarna ser är fansen som befinner sig utanför arenan – exempelvis på fullsatta tåg på väg till arenan och framför allt de som står under strålande sol i så kallade ”fan zones”. Supportrar kan ha sjukdomar som gör att de påverkas mer av värme än vältränade spelare, de kan dessutom utsättas för värmen under en betydligt längre tid än lagen.
Arrangören Fifa bör vidta åtgärder, säger Chris Mullington.
– Kanske inte ta betalt för vatten, ha tak över fan zones som ger skugga, kylzoner med sprayduschar och medicinsk personal tillgänglig. Man bör även fundera på hur man hanterar publikflöden och planeringen av transporter. Samt tydlig information; jag tror inte att majoriteten av fansen är medvetna om att de kan utsätta sig för risk i denna situation.
Läs mer:
Varning: Rekordstor klimatpåverkan och risk för extremvärme på fotbolls-VM 2026
Forskarlarmet: Majoritet av VM-arenorna 2026 kan utgöra risk för spelarna
