Både S och MP vill att regeringen och energiministern Ebba Busch (KD) pausar reformen med effekttariffer och låter Energimarknadsinspektionen, EI, ta fram tydliga direktiv om vad som gäller. I dag har landets 170 elnätsbolag ”relativt stor frihet” att bestämma hur effektavgifterna ska tas ut.
Som DN berättat i flera artiklar slår systemet blint, ger dubbla signaler, och är onödigt för lägenhetshushåll.
I det senaste exemplet, med snabbladdarna på Orust, slår det också mot den gröna omställningen, menar MP:s energipolitiske talesperson Linus Lakso.
– Jag tycker att det har införts på ett väldigt ogenomtänkt sätt. Om det här ska kunna fungera krävs det att man gör ett omtag, annars kan man komma att hämma elektrifieringen och den som vill göra en insats för miljön helt i onödan, säger han.
Enligt Lakso bör systemet införas ”försiktigt och stegvis, enhetligt över hela landet” så att man undviker onödiga effekter.
– Vi kan inte ha 170 olika prismodeller i Sverige, det blir obegripligt för folk att förstå om det finns en massa olika effektmodeller. Här behöver Ebba Busch vakna upp, säger han.
Socialdemokraternas energipolitiske talesperson Fredrik Olovsson instämmer i att det är svårbegripligt ”och får konstiga effekter” .
– Det är väldigt vida ramar från EI till elnätsbolagen att införa det här, det borde vara mycket mer tydligt kopplat till faktiska kostnader. Det leder också till en bred osäkerhet om hela elektrifieringen, den går väldig långsamt i Sverige. Volvo kommer med en ny elbil i dagarna. Det är otroligt viktigt för svensk industri att vi kommer vidare. Då ska vi inte ha regler som höjer vanliga familjers kostnader och som dessutom slår mot omställningen.
Enligt Villaägarnas riksförbund är elnätsavgifterna det man får mest frågor om nu. Samtidigt är det väldigt få som känner till effekttarifferna.
– Om jag är på ett möte med 100 deltagare är det 1–2 som vet vad det är säger Håkan Larsson, samhällspolitisk chef.
Systemet bygger på att man ska flytta elförbrukning till tidpunkter när elnäten är mindre belastade, men det fungerar inte om folk inte känner till detta.
Villaägarna har också flera frågetecken när det gäller systemets utformning.
– Det är väldigt tydligt att man bara får ha effektavgifter när nätet är belastat. Då kan man också som medborgare känna att det är rimligt. Men det finns ingen definition på vad det betyder. Jag tycker att det ska finnas en definition, är det 70, 80 eller 90 procent av kapaciteten?
I stället har elnätsbolagen infört schablonavgifter som slår blint.
– Det är en slentrianmässig avgift som enligt min uppfattning strider mot EI:s regelverk.
I praktiken är det 1-2 dagar per år som näten är överbelastade, det rör sig om kalla vinterdagar, menar han.
– Då kan man lika gärna skicka en pushnotis de gångerna och be hushållen att avstå från onödig förbrukning, säger han.
Ett annat problem enligt Villaägarnas riksförbund är tron att smart teknik ska lösa trängseln i elnäten.
– Om alla skulle installera smarta system och alla går på samma algoritm, då kraschar systemet. Riktigt hur de har tänkte det här förstår jag inte. Det är ett teoretiskt system och alla förlitar sig på att framtida teknik ska lösa det här.
Själv har han provat att styra sin elförbrukning efter när både elpriset och eltarifferna är som lägst, och konstaterat att det är omöjligt, eftersom de bägge kostnaderna ibland motverkar varandra. Den som råkar ladda en elbil vid fel tidpunkt kan åka på flera hundralappar i straffavgift, även om elpriset till och med varit negativt.
DN har sökt energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).
