I juni förra året enades de åtta riksdagspartierna om att låna 300 miljarder kronor extra för att snabba på utbyggnaden av försvaret.
Öka svenska statsskulden så slipper barn och barnbarn lära sig prata ryska, argumenterade finansminister Elisabeth Svantesson (M).
På torsdag eftermiddag samlas partierna i försvarsberedningen till ett första möte om hur pengarna ska fördelas.
– I detta säkerhetspolitiska läge, med Ryssland på ena sidan och ett oberäkneligt USA på den andra, är det oerhört viktigt att vi partier kan komma överens, säger Ulf Holm, Miljöpartiets representant i försvarsberedningen.
Matheus Enholm (SD), vice ordförande i försvarsutskottet, framhåller att man vill nå en sådan bred överenskommelse som möjligt.
– För att nå en långsiktighet i besluten är det viktigt att i alla fall de tre stora partierna är eniga, säger han.
De finansiella ramarna är fastställa. 250 miljarder kronor ska gå till det militära försvaret. 50 miljarder till det civila.
Socialdemokraterna har meddelat att man bland annat vill se ett regemente i Kiruna och en amfibiebataljon på Gotland.
– Mitt parti vill gå in med öppna kort och tycker inte det är lämpligt att göra som Socialdemokraterna, säger Matheus Enholm.
Han framhåller att prispressen måste öka på försvarsindustrin.
– Det finns företag som försöker maximera att få ut så mycket som möjligt just som företag. Vi behöver i stället få ut så mycket som möjligt för våra pengar, säger Enholm.
SD-ledamoten tror att mer långsiktiga kontrakt kan få företagen att justera priserna nedåt.
MP och V lyfter fram investeringar i civila försvaret.
– Det handlar om att få fram mycket mer resurser till framför allt transporter samt energi- och livsmedelsberedskap, säger Ulf Holm (MP).
Hanna Gunnarsson, Vänsterpartiet, trycker på investeringar i infrastruktur, särskilt järnvägen.
– Budgetökningen vi har gjort är till stor del riktad mot militära försvaret. Vi tappar sådant som järnvägen, kustbevakningen och isbrytare. Vi behöver fler isbrytare än vad regeringen har budgeterat för, säger hon.
S-kravet på fler regementen kommenterar Hanna Gunnarsson med att hon först vill lyssna till försvarsmaktens önskemål.
– Fler regementen finns inte på försvarsmaktens lista, konstaterar hon.
Hon, liksom även SD:s Matheus Enholm, tror att frågor som rör civila försvaret blir svårast att enas kring.
– Grunden i det civila försvaret är den vanliga vardagliga verksamheten, som vanliga sjukvården och vanliga förskolorna. Där har vi väldigt olika åsikter mellan partierna. Har vi inte sjukvården här och nu, påverkar det planeringen för kris och krig, säger Hanna Gunnarsson.
Matheus Enholm poängterar att pengarna som investeras i det civila försvaret inte ska täcka upp för andra investeringar.
– Vi ska säkerställa att vissa vägar klarar tyngre fordon. Vi ska inte asfaltera en väg som ändå skulle ha asfalterats, men där Trafikverket har misskött sig, exemplifierar han.
Läs mer:
Partierna överens: 300 miljarder ska lånas till försvaret
















