Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Varför faller börsen så mycket i dag?
Allting, inklusive Stockholmsbörsen, kretsar just nu kring situationen i Mellanöstern. Nattens och morgonens attacker mot olje- och gasanläggningar i bland annat Iran, Qatar och Saudiarabien utgör en tydlig eskalering som kan få ännu större konsekvenser än stängningen av Hormuzsundet. Det hjälper knappast heller att Iran signalerar att fler attacker stundar, och att USA:s president Donald Trump då lovat vedergällning mot iranska energitillgångar.
Att Stockholmsbörsen tillhör bottenskiktet bland de europeiska börserna på torsdagen kan hänga ihop med att konjunkturkänsliga sektorer som till exempel verkstadsindustrin är överrepresenterade. En annan anledning är att kronan har försvagats sedan onsdagskvällen, vilket pressar svenska tillgångar.
Vad är det största orosmolnet?
Världsekonomin möter nu två stora risker, att stigande energipriser ska slå mot tillväxten och att de ska sprida sig vidare till andra delar av ekonomin och på så vis driva upp inflationen igen.
Det är särskilt den senare risken som står i fokus på torsdagen eftersom vi befinner oss i sluttampen av en hektisk centralbanksvecka. Riksbanken, ECB och amerikanska Federal Reserve har alla höjt sina prognoser för inflationen i år, och samtidigt varnat för att utsikterna är mycket osäkra.
Risken för en negativ prisspiral har ökat så mycket att investerarna inte längre tror att det blir en enda räntesänkning från Federal Reserve i år. Det finns ingenting som lägger lika effektivt krokben för börsen som högre räntor.
Ett konkret sätt som det här redan syns på i finansmarknaderna är guldpriset, som vänt tvärt ned och bjuder på sin sämsta handelsdag sedan början av februari. Guldet gynnas visserligen av volatilitet och osäkerhet, men faller å andra sidan när förväntningarna på räntorna stiger eftersom det finns andra finansiella tillgångar som gynnas mer av högre räntor.
Vad kan få börsen att vända upp igen?
Skulle kriget mot förmodan nå en snabb vapenvila skulle det troligtvis leda till ett ordentligt börslyft. Förhoppningarna om att USA ska backa om det ekonomiska priset blir för högt lever än. Då kanske det till och med räcker med en relativt lugn dag för att börsen ska mäkta med en liten rekyl.
Men för varje dag som går, och framför allt för varje steg konflikten vidgas, ökar risken för att krigets konsekvenser blir både mer långvariga och mer allvarliga. Den senaste spiralen av attacker och motattacker startades inte av USA utan av Israel, som inte alls varit lika hörsamma för finansmarknaderna som Trumpadministrationen.
Exempelvis ska attackerna mot Qatar ha skadat anläggningar som står för 17 procent av landets export av flytande naturgas. Qatars statliga oljebolag räknar med att reparationerna kommer att ta mellan tre och fem år. Sätt det i perspektivet av att Qatar står för en femtedel av världens export av flytande naturgas, och det blir snabbt svettigt.
Läs mer:
Carl Johan von Seth: Då kan Riksbanken höja räntan
Experten: Hormuzsundet inte längre det största problemet
