Runt 300 000 nya bostäder har tillkommit i Stockholms län sedan år 2000. Befolkningen har under den perioden växt från runt 1,8 miljoner till 2,5 miljoner invånare. Men minskad invandring, ökad utflyttning och lägre barnafödande har gjort att pilarna vänt ned de senaste åren.
Enligt tidigare prognoser skulle Stockholms län nå 2,6 miljoner invånare år 2030. Nu ser det snarare ut att dröja till 2040, enligt SCB:s senaste befolkningsframskrivning.
Trots detta har byggtakten i Stockholms län legat på rekordnivåer. 2023 färdigställdes drygt 17 000 nya bostäder, vilket var den högsta siffran under ett enskilt år sedan miljonprogrammets dagar.
Mellan 2022 och 2025 påbörjades cirka 44 000 nya bostäder i länet och 55 800 färdigställdes. Det motsvarar omkring 14 000 bostäder per år, vilket är fler än de 11 000 per år som anses behövas enligt den senaste regionala utvecklingsplanen.
Någon generell bostadsbrist finns därför inte i dagsläget, konstaterar Länsstyrelsen Stockholm i sin årliga rapport om bostadsmarknaden. Bristen handlar snarare om bostäder som människor har råd med.
– Vi har fått en tudelad bostadsmarknad. Situationen ser nu rätt bra ut för hushåll med god ekonomi medan allt fler hamnar utanför, säger Henrik Weston, utvecklingsledare för bostadsfrågor på Länsstyrelsen Stockholm.
Nyproducerade bostäder i förorter står tomma, samtidigt som det krävs decennier av köande hos Bostadsförmedlingen för billigare lägenheter i innerstaden, konstaterar han.
– Konkurrensen hårdnar ju om de bostäderna, vilket de långa kötiderna visar. Samtidigt kan jag få en nyproducerad bostad i ett mindre attraktivt område nu i eftermiddag.
Den främsta förklaringen till det är hyrorna i nyproducerade bostäder, som blivit allt högre i takt med att byggkostnaderna skenat.
– Tidigare har det varit viktigt att bygga så mycket som möjligt. Nu är det viktigare att bygga rätt, säger Henrik Weston.
Bakgrunden till de senaste decenniernas bostadsboom är delvis volymmål kopplade till infrastruktursatsningar som utbyggnaden av tunnelbanan. Baksidan har varit ett stort fokus på mindre lägenheter, som också varit mer lönsamma för byggbolagen. Två tredjedelar av alla nya lägenheter som tillkommit i länet de senaste fyra åren har varit ettor eller tvåor.
Länsstyrelsen understryker nu behovet av att stora bostäder byggs som gör att fler familjer har råd att bo i länet. Men också att kommunerna tar sitt ansvar för bostadsförsörjningen. Ombildningar, försäljningar och renoveringar av det äldre beståndet som pågått sedan 1990-talet har stegvis minskat utbudet av billiga hyresrätter.
– På kort sikt tror vi att bostadsförmedlingen behöver gå mer på behoven än bara kötid, exempelvis genom förturer och reservationer. Det är också ett sätt att motverka segregationen, säger Henrik Weston.
Länsstyrelsen efterfrågar också en svensk modell med riktade bostäder för ekonomiskt utsatta grupper, ofta kallad social housing, som finns i många andra europeiska länder. Men det är en idé som hittills stött på motstånd från både höger och vänster.
– Det borde inte vara kontroversiellt att alla ska kunna få ha ett eget långsiktigt boende, anser Henrik Weston.
Läs mer:
Hemnet tappar mark – fler bostäder säljs utanför plattformen
Här har villapriserna stigit mest – kolla där du bor
