DN har tagit del av en sekretessprövad version av den nya rapporten från Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar, MCF.
Utredarna slår fast att Sveriges geografiska läge och militärstrategiska position innebär att ”de främsta troliga hoten från Ryssland” är hybrida hot – och fjärrbekämpning.
– Det är ett prioriterat område som vi behöver titta på, så att vi kan skydda oss, säger Mikael Frisell, generaldirektör på Myndigheten för civilt försvar.
Fjärrbekämpning är den ryska krigföring som syns i Ukraina, men även i USA:s och Israels krig mot Iran.
Det handlar om att skicka ballistiska robotar, kryssningsmissiler, glidbomber och attackdrönare mot militära mål.
Men i Ukraina har målen hela tiden också varit infrastruktur – och civila.
Det bor 3,9 miljoner svenskar i Sveriges tio största städer; de flesta i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. De riskerar att bli högriskområden.
Utredarna skriver:
”Det är sannolikt att en motståndare väljer mål där måldensiteten är hög. Det vill säga där det finns stor ansamling kritisk infrastruktur, människor och samhällsviktig verksamhet.”
I Ukraina har energisystemet bombats av Ryssland sedan kriget startade 2022.
I Sverige kommer strax över 40 procent av den årliga elproduktionen från tio stora anläggningar.
Här ingår de stora vattenkraftverken i Luleälven, vindkraftparker som Nysäter utanför Härnösand och kärnkraftverken Forsmark, Ringhals och Oskarshamn.
Det svenska vägnätet har ungefär 17 000 broar. Rapporten pekar på att Ryssland riktat in sig på sådana i Ukraina. Även hamnar, vattenverk och flygfält är utsatta för angrepp.
Sverige har 20 större bränsledepåer, som även de är sårbara.
Sammanfattningsvis konstaterar MCF och Försvarsmakten att civil kritisk infrastruktur består av tusentals objekt, och är ”förhållandevis enkel att påverka” från luften.
– Det är helt omöjligt att kunna skydda all kritisk infrastruktur samtidigt. Det kommer att bli prioriteringar, säger Mikael Frisell.
Myndigheterna har jämfört Sveriges situation med luftförsvaret i både Israel och Ukraina.
Skillnaderna är stora.
Israel är ett litet land med ett heltäckande luftförsvar.
Sveriges läge är mer likt Ukrainas. Här skulle det bli för kostsamt att täcka allt, menar myndigheterna, som tycker att det är mer logiskt att satsa på det man kallar passiva åtgärder.
Det innebär bland annat bättre byggnads- och reparationsberedskap, framför allt inom energiförsörjning, transporter och elektroniska kommunikationer.
Att kunna röja rasmassor, lägga ut reservbroar, återställa elnät och få igång de system som sprängts sönder i attacker.
– Vi får räkna med att viss infrastruktur blir bekämpad. Då blir förmågan att kunna reparera och återställa funktionaliteten väldigt viktig, säger Mikael Frisell.
MCF och Försvarsmakten vill se en samordnande myndighet som bygger upp lager av byggnadsmaterial och kan teckna avtal med byggföretag.
Rapporten lyfter även fram behovet av att stärka det så kallade fortifikatoriska skyddet av viktiga platser.
Det handlar om allt mellan bunkrar och bergrum till sandsäckar och betongblock. Eller att klä broar i maskeringsnät för att göra målsökningen svårare.
Civilbefolkningen kan i dag ta skydd i ungefär 64 000 skyddsrum i Sverige. Men några nya har inte byggts sedan 2002 – och det innebär att nybyggda bostadsområden i princip saknar skyddsrum.
MCF ser över andra platser där människor kan vänta ut luftattacker.
– Vi behöver titta mer på skyddade utrymmen, alltså en lite lägre grad av skydd. Källarlokaler, parkeringsgarage och tunnelbanan i Stockholm är exempel på sådana skyddade utrymmen, säger Mikael Frisell.
Det system som varnar befolkningen för luftangrepp ska byggas ut, till exempel med det nya systemet SE-Alert. Det skickar meddelanden till mobiltelefoner, och är mer effektivt än sms.
– Det allra viktigaste är att ha ett varningssystem som befolkningen kan ta till sig. Det räcker inte med Hesa Fredrik och VMA via radio och tv. Vi måste följa med den moderna teknikutvecklingen, säger Mikael Frisell.
Läs mer:
Försvarsplanen: Attackera långt in i Ryssland
Så kan Sverige försvaras mot drönare
