2023 var han nära att dö efter att ha träffats av granatsplitter vid ett minröjningsuppdrag i Zaporizjzja-regionen. Ett år senare anslöt han till ett stridande ingenjörsförband som deltog i Ukrainas offensiv i ryska Kursk-regionen. I fjol var han en av flera soldater som dömdes av en rysk militärdomstol, i sin frånvaro, för terrorbrott mot Ryssland.
När vi pratar sitter Christopher Forsbäck, 50, på sin balkong i Kiev.
– Här är det lugnt och skönt. Flyglarmet var just i gång, men det är standard, säger han.
Sommaren 2022 skrev svensken sitt första kontrakt med Ukrainas armé, men sedan september i fjol står han utan. Numera jobbar han med olika humanitära och militära projekt för att få krigsmaskinen att ”rulla lättare”, som han beskriver det. Lite instruerande blir det ibland. Därtill jobbar han deltid hos ett drönarföretag, för att få ekonomin att gå ihop.
Någon mer resa till fronten lär det inte bli.
– Jag har lovat ungarna att inte vara där och härja längre, så då får jag hålla mig därifrån, säger han.
Fortfarande har Christopher Forsbäck nära kontakt med ”sina grabbar” som i dagsläget strider i Sumy-regionen i nordöst. Den senaste månaden har Ryssland försökt skapa en buffertzon där. Hittills har försöken lett till få och små framgångar, enligt AFP.
– Ryssarna har tryckt på. Det har de gjort över hela landet, men för första gången här nu så håller vi emot överallt, säger Christopher Forsbäck.
Det ser ut att stämma. Data från tankesmedjan Institute for the study of war, ISW, visar att ryska armén inte tog någon ny mark alls i mars. Det är första gången på två och ett halvt år som en hel månad går utan ryska landvinningar. Samtidigt återtog Ukraina nio kvadratkilometer, skriver AFP.
Soldaterna på fält och de ukrainska medierna har fullt fokus på kriget, menar svensken. Han, och andra som följer internationella medier, har dock kunnat följa hur vissa länder skiftat blicken från Ukraina till Iran.
Ta till exempel USA.
I början av mars sköts trepartsamtal mellan USA, Ukraina och Ryssland fram på grund av Irankriget. USA har senare övervägt att flytta vapensystem som var avsedda för Ukraina till Iran, enligt källor till Washington Post. I dagarna har Donald Trump också kritiserat länder som inte låter amerikanska stridsflygplan mellanlanda på vägen till Mellanöstern – och hotat att strypa stödet till Ukraina om allierade inte hjälper till i Hormuzsundet, enligt källor till Financial Times.
– Vi pratar sinsemellan om det. Det gör vi, i och med att vi läser om det. Jag ser det här mer som en typisk Trumpgrej. Det är hans vanliga dynga han håller på med, säger Christopher Forsbäck och fortsätter:
– Sådana fokusskiften har ju kommit och gått under hela konflikten här nere. Det är något man är van vid. Innan Iran var det Israel-Gaza.
Men kriget i Iran påverkar även arbetet på plats. Ökade bränslepriser har gjort det svårare för organisationer att samla ihop de ekonomiska medlen för att kunna köra ner viktiga leveranser. Dessutom har bränslepriserna inom landet skjutit i höjden.
– Förra månaden när jag tankade så betalade jag 3 000 hryvnia för att fylla bilen. När jag tankade häromdagen betalade jag 5 600, säger Christopher Forsbäck.
3 000 hryvnia motsvarar 650 kronor. 5 600 är närmare 1 214 kronor.
– Det är nästan dubbla priset på en månad!
Någon utökad vapenbrist, utöver den som redan råder, har svensken inte hört talas om. Det säger också presidenten Volodymyr Zelenskyj på fredagen enligt Ukrinform.
– Hittills har vi ingen sådan signal, att det kan bli ett upphörande av vapenleveranser, säger han.
Ukraina har sedan länge varit förberett på att vapenleveranser kan sina om kriget drar ut på tiden. Som exempel lyfter presidenten tillförseln av de amerikanska luftvärnsrobotarna Patriot.
– Nu när det är krig i Mellanöstern kan det finnas en annan anledning. Vi måste bygga vår egen oberoende försvarsindustri i alla avseenden, säger Zelenskyj.
Christopher Forsbäck är redo att stanna i Ukraina så länge det behövs, säger han. Han har en nervskada och nedsatt rörlighet i ena armen efter granatattacken 2023, men är annars i god form.
– Det pratas om att ukrainarna ska ge upp delar av sitt territorium. Jag förstår inte det resonemanget över huvud taget. Skulle vi ge upp Östergötland och Blekinge för att få fred om Ryssland gav sig på oss? säger han och fortsätter:
– Det är inte bara någon enskild oblast Putin vill ha. Han vill bli tsaren som bygger upp det ryska imperiet igen. Ukrainarna är väl medvetna om det här. De vet att de inte har något annat val än att strida.
