Den senaste rapporten från Klimatpolitiska rådet kommer fram till att regeringens klimatpolitik är otillräcklig. Sverige ser inte ut att nå vare sig nationella mål eller EU:s klimatmål för 2030, 2040 och 2045.
Det oberoende expertorganet pekar på att många viktiga beslut har skjutits fram och att bara hälften av förslagen i regeringens egen klimathandlingsplan faktiskt trätt i kraft. Dessutom har utsläppen ökat kraftigt, vilket gör att man riskerar att behöva böta upp till 40 miljarder kronor till EU.
Vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) delar inte Klimatpolitiska rådets slutsatser. Han säger tvärtom att det långsiktiga klimatmålet går att nå med regeringens politik.
Rådet fångar inte upp ”rörelser som inflationskriser eller krig”, säger Britz.
– Och till skillnad från rådet behöver vi som är politiker också förhålla oss till allmänheten och förena klimatmål med andra samhällsmål som konkurrenskraft och hushållens ekonomi.
Samtidigt delar han rådets bild av att mer behöver göras för att nå ESR-åtagandet, ett EU-mål om att minska utsläppen. Det säger Britz att man gör, bland annat genom att erbjuda ersättning till myndigheter som ställer om.
Nu har han kallats till Miljö- och jordbruksutskottet av ordförande Emma Nohrén (MP). Hon vill veta vad regeringen planerar att göra för att uppnå klimatmålen. Vid utskottet ska han även frågas ut om lustgasutsläppen från tunga lastbilar.
– Vi ser ju i Klimatpolitiska rådets rapport, varje år sedan den här regeringen tillträdde, att det blir sämre. Vi ser ingen satsning vad vi vet än i vårändringsbudgeten eller i budgetplanerna, säger Nohrén.
Johan Britz säger att han ser fram emot ett ”konstruktivt möte”.
Statsvetaren Göran Sundström har sedan Tidöregeringens tillträde sett en tydlig ökning i hur ofta myndigheters och experters råd ignoreras.
Han lyfter bland annat hur regeringen har beslutat om en lagrådsremiss kring skärpta straffskalor, trots massiv kritik från expertmyndigheterna och Lagrådet.
– Där sa Gunnar Strömmer uttryckligen att han inte delar Lagrådets bild och att han kan gå i god för att utredningsarbetet har varit bra. Det är som om att personlig auktoritet skulle vara någon garanti. Den typen av bemötande mot myndigheter är väldigt ovanligt och många tycker att det är på gränsen till arrogant, säger Sundström.
Enligt Sundström är kortare utredningstider och mer styrande direktiv i grunden en längre trend. Men enligt honom har den här regeringen ”tagit det till en ny nivå”.
– Dessutom jobbar de med en formulering mot utredningarna där man säger att oavsett ställningstagande i sak så ska utredningen lägga de här förslagen. Tidigare har det varit mycket ovanligt, men nu används det flitigt – och det är potentiellt grundlagsvidrigt. För att egentligen får regeringen inte bestämma vad en myndighet ska tycka.
Sundström kallar utvecklingen ett ”jättestort problem” och säger att det finns två primära risker: att besluten blir sämre och resurserna bortslösade.
– Om regeringen inte är intresserade av alternativa synsätt och larmsignaler och redan bestämt sig på förhand vad som ska göras – varför ska vi då lägga pengar på utredningar? Vad ska vi ha Klimatpolitiska rådet till?
Den Sverigedemokratiske ledaren Jimmie Åkesson har sagt i en intervju med DN att han är ”hundra procent övertygad” om att det finns myndigheter som motverkar hans politik. Sundström menar att Britz inte nödvändigtvis misstror Klimatpolitiska rådet med sina uttalanden.
– Medan SD misstror hela staten, handlar rationaliteten bakom regeringens beteende mer om att de har skrivit på Tidöavtalet och sitter fast i de utfästelser som finns där, säger Sundström.
Johan Britz säger att han inte tror att Klimatpolitiska rådet vill motverka hans politik:
– Nej, regeringen har till ansvar att driva politiken framåt, i det ingår också att hitta lösningar med bred folklig förankring, säger Britz.
Statsvetaren Simon Matti, som forskar på miljöpolitik, uppfattar också att svenska politiker lyssnar mer sällan på klimatexperternas råd än tidigare.
– Annars hade vi nog fört en helt annan politik än den vi för. Det är inte bara Klimatpolitiska rådet som flaggar för att den svenska klimatpolitiken inte når upp till de målsättningarna som vi har, säger Matti.
Ser man på forskningsresultat som åsikter har man, enligt Matti, ”tappat greppet om vad vetenskap är”. Samtidigt menar han att det är sunt att ha en ifrågasättande hållning.
– Vi forskare är inte ofelbara på något sätt. Och man gör naturligtvis val även som forskare i vilka frågor man väljer att forska i. Men man väljer inte vilka resultat som forskningen ger.
Läs mer:
Toppjuristerna på Riddarholmen som sågar regeringen
