På sociala medier pratar flera profiler om att du kan hacka ditt utseende.
”Har du ett sår eller en skada? Peptider kan lösa det. Vill du gå ner i vikt? Peptider kan lösa det. Vill du få finare hud? Peptider kan lösa det” säger en ung kille på Tiktok.
En tjej på appen visar upp sin ”morgonrutin” och injicerar kopparpeptider direkt in i ansiktet. ”Var köpte du sprutan?” frågar en annan ung tjej i kommentarerna.
Peptider är aminosyror som finns naturligt i kroppen och används även i bland annat hudvårdsprodukter och mediciner, som insulin.
Enligt läkemedelsverket har oreglerade peptider, som injiceras via sprutor, ökat stort på den svarta marknaden. Störst är peptiderna inom tränings- och biohacking-kretsar där de sägs kunna öka muskeltillväxt och ämnesomsättning. De sägs även kunna göra dig brunare och ge dig tjockare hår.
Lucas, 19, har testat sju olika olagliga peptider för att läka kroppen efter en ryggskada, men också för att bli brun, smal och stark. Trots detta har han inte märkt några biverkningar, rapporterar P3 Nyheter.
– Jag blev superbrun på en vecka. Det såg ut som att jag hade varit på semester i en månad, säger Lucas till P3.
Men trenden är långt ifrån problemfri.
Fakta.Peptider
Peptider är korta kedjor av aminosyror, alltså mindre varianter av de byggstenarna som proteiner består av. De fungerar som budbärare i kroppen och kan till exempel hjälpa till att frisätta hormoner eller reparera vävnad. Peptider har länge använts som medicin, bland annat i form av insulin.
Dels är det inte lagligt att sälja injektionspeptider i Sverige. Dels är många av dem inte heller godkända läkemedel. Det kan handla om bristfällig testning på människor, eller att de klassas som dopning.
– Vi har inte granskat dem och vet därför inte vilka effekterna är eller vilka risker de medför. Det är sånt man tittar på när ett läkemedel godkänns, säger Tomas Nilsson, utredare på Läkemedelsverket.
En av de allvarliga biverkningarna som vissa peptider kan orsaka är ökad risk för typ 2 diabetes, rapporterar P3.
Det är också riskfyllt att injicera sig med substanser om man inte har erfarenhet av det. Till exempel är det viktigt att nålen är steril, säger Nilsson.
Nilsson berättar att de vet att försäljning sker via sociala medier och sajter i Sverige, men tror att en bättre lägesbild kommer att finnas senare i år.
– Hittills har vi mest sett att det är mycket utländska aktörer som säljer via sociala medier. Vi behöver få en bättre bild. Vilka är det som säljer? Finns det några i Sverige vi behöver driva tillsyn mot? säger Nilsson.
David Haroun är fitnessinfluencer och personlig tränare. Han har dedikerat många av sina videor till att avslöja träningstrender som inte fungerar.
Hans generella dom mot hälsokretsarna på sociala medier är hård:
– Bra och nyanserad information kommer inte fram för att det är för tråkigt, osexigt eller inte säljer. Hela hälsobranschen är en stor pseudovetenskap.
David Haroun vill genom sina plattformar guida följarna på ett pedagogiskt och forskningsbaserat sätt genom trendträsken.
Själv har han gjort gjort många fel genom åren. När han precis hade börjat satsa på träningen efter gymnasiet, fick han råd om att använda den peptidbaserade ”Barbiedrogen”. Hans vänner sa att den skulle ge honom en snygg bränna. Han testade.
– Fitness var livet och man sket i frågan ”Vad tar jag egentligen?” eller ”Vem har jag köpt det här ifrån?”. Jag litade på de som sålde och på mina vänner.
Han slutade med ”Barbiedrogen” och att sola solarium efter en stund. Han började ifrågasätta vad det egentligen gjorde med hans kropp.
Att injektionspeptiderna har blivit trendiga märker han inte minst i sina kommentarer. Där frågar följarna, särskilt unga killar, om råd gällande sprutorna. Haroun har ett standardsvar:
– Lyssna inte på vad folk säger. Vetenskapen finns inte, det här är dåligt studerat. Du riskerar väldigt mycket.
Trenden är starkt kopplad till den om ”looksmaxxing” – alltså att maximera sitt utseende.
– Idealen ändras hela tiden och jag tror att man kommer må väldigt dåligt om man försöker anpassa sig till dem. Det handlar egentligen om en brist på att lära känna sig själv och vad man har för mål i livet, säger David Haroun.
Journalisten Erik Galli har ett något annorlunda perspektiv på utseendefixeringen än Haroun. Han menar att det är högst naturligt i vår kultur.
Att få kritik för att man bryr sig om hur man ser ut beskriver Galli som ett ”dubbelbestraffande”. Han menar att det ligger ekonomiska intressen bakom utseendehetsen.
– När en ung tjej har fostrats på TikTok att utseendet är viktigt, ska hon få höra att det är fåfängt och dumt. Det är bara taskigt.
Men vem bär ansvaret för att fler verkar vara beredda att riskera sin hälsa?
– Man har så klart ett eget ansvar för vilka riskera man tar. Däremot tycker jag att man har rätt att fatta beslut på korrekta premisser. Så ser det inte ut i dag. Många av peptiderna gör inte det som försäljarna eller influencers påstår.
För den vilseledande marknadsföringen och de oärliga företagen bär lagstiftare och myndigheter ett visst ansvar, menar han.
– En del peptidsajter ser väldigt proffsiga ut – nästan som riktiga apotek – och det är lätt att bli lurad. Hela grejen känns väldigt oreglerad.
Erik Galli har själv testat olagliga peptidbaserade läkemedel, men också det receptbelagda läkemedlet Ozempic i en dokumentär av Uppdrag granskning.
– Jag var inte särskilt orolig. Man ska nog ha otur för att drabbas av något. Men jag är kanske lite dummare än andra när det gäller att utsätta mig för grejer.
Att injektionspeptider diskuteras just nu handlar till stor del om just ekonomiska intressen, tror Erik Galli.
– Det har vuxit fram en väldigt cynisk bransch kring det här. I USA är det just nu lagligt att sälja de här produkterna, och där finns det tusentals influencers som samarbetar med olika företag. Produkterna beställs ofta från labb i Kina, och säljs sedan till ett mycket högre pris.
Nu har peptidsajterna börjat sälja även i Sverige. Att det har blivit möjligt tror Galli beror mycket på att Ozempic har banat väg för en större sprutacceptans.
– När det nu dyker upp reklam för fler peptider som påstås ge andra trevliga effekter är man kanske mer öppen för det än tidigare. Man bombarderas av marknadsföring i sociala medier, och då normaliseras det, säger Erik Gallli.
