En del av den underrättelseverksamhet som i dag sköts av militären ska bli civil, vill regeringen. Vid sidan av Säpo, Försvarets radioanstalt och Must (Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten) vill den inrätta en underrättelsetjänst för utrikesfrågor, Und.
– Flera viktiga samarbetspartners inom EU och Nato har ett liknande system. Några exempel är Storbritannien, Estland och Nederländerna, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).
Förslaget bygger på en utredning som tidigare statsminister Carl Bildt gjort, initierad av att Must missbedömt Rysslands hot mot Ukraina.
Bildts utredning har kritiserats av försvaret. Försvarsmakten pekar bland annat på att hotbilden mot Sverige är sammanflätad, då är det riskfyllt att dela upp verksamheten i en civil och en militär del.
Dessutom anser man att det är olämpligt med en stor omorganisering nu, med dagens känsliga säkerhetsläge.
– Det allvarliga säkerhetspolitiska läget gör att behovet av att snabbt höja det svenska underrättelsesystemet samlade förmåga brådskar, säger Maria Malmer Stenergard.
Hon tillägger att säkerhetsläget dessutom kan försämras ytterligare.
– Försvarsmakten kommer även fortsatt att vara en central aktör och mottagare av underrättelser från den nya myndigheten.
Sveriges utrikes underrättelsetjänst (Und) ska starta sin verksamhet från den 1 januari och ha ”ett par hundra anställda”, enligt utrikesministern. Att starta myndigheten beräknas kosta 2,8 miljarder kronor. Merparten av pengarna kommer från Försvarsmakten.
Från Försvarsmakten överförs det topphemliga Kontoret för särskild inhämtning, KSI.
KSI värvar agenter och uppgiftslämnare utomlands för att få fram uppgifter av betydelse för svensk säkerhet. Det innebär att nya Und också tar över rätten att skapa falska identiteter, som pass, körkort och uppgifter i folkbokföringen för att dölja och skydda svenska underrättelseofficerare på uppdrag utomlands.
Även detta har Försvarsmakten kritiserat. I sitt remissvar skrev man att det är nödvändigt att man får behålla besluten om kvalificerade skyddsidentiteter och inhämtning med särskilda metoder.
Maria Malmer Stenergard motiverar överflyttningen med att det är lämpligare att en civil myndighet hanterar sådant än en militär.
Regeringen har dock lyssnat på en del andra remissinstanser. Läkemedelsverket ville till exempel veta anledningen till förslaget att vissa anställda i den civila underrättelsetjänsten ska få hantera narkotiska preparat. Narkotikadelen är nu borttagen.
Förslaget skickas nu till Lagrådet för genomgång. I juni presenteras en proposition för riksdagen, som den ska rösta om i augusti.
Läs mer.
Försvaret tappar makt över falska pass till militära spioner
Carl Bildts nya spionmyndighet får kritik av ÖB
