Definitionen av en kontaminerad produkt är att den innehåller en förbjuden substans som inte finns angiven på produktens förpackning (eller som kan upptäckas vid en rimlig internetsökning).
Den stora boven, i Sverige och internationellt, är kosttillskott. Men gruppen preparat är stor och det skiljer i risk, där exempelvis vitaminer hör till lågriskprodukter.
– Vi varnar framför allt för fettförbrännande produkter eller produkter som marknadsförs som pre-workout-produkter (PWO), säger Jessica Wissman, jurist på Antidoping Sverige på ett seminarium anordnat av organisationen.
– En idrottsutövare intar alltid kosttillskott på egen risk.
Fredrik Lauritzen arbetar för Antidoping Norge och påpekar att idrottare inte kan känna sig trygga för att de köpt ett kosttillskott i Norge eller Sverige.
– De kan tro att de handlar på en svensk webbsida men så är den egentligen baserad i Polen, Kina eller USA med en fasad som ser svensk ut. Då har de ingen kontroll på var produkterna kommer ifrån, säger han.
Han berättar om en genomgång som norrmännen genomförde för ett par år sedan. Av 192 positiva dopningsfall så angav 49 idrottare kosttillskott som källa. I 27 fall av de 49 kunde den tesen bevisas. Hälften av de produkterna var köpta i Sverige.
– Utbudet är större och billigare i Sverige men det är känt att risken är större, så vi säger till våra utövare: Köp inte kosttillskott i Sverige.
En idrottare som fått lära sig läxan med tillskott den hårda vägen är tidigare basketspelaren Erik Flood. Han ville etablera sig i sin dåvarande klubb Köping Stars, men kände sig trött i höstmörkret och tänkte att han provar ett PWO-preparat för att prestera bättre på träningarna.
Och visst upplevde han en effekt när han tog en, ibland två, skopor, som vardera innehöll 400 milligram koffein. I dag kan han inte längre dricka vanligt kaffe, smaken ger honom ångest, berättar han på seminariet.
– Jag kände inte till riskerna med PWO. Det hade ett svenskt märke så jag gömde mig väl lite bakom att det var svenskt.
Kosttillskott räknas som livsmedel och det är tillverkarens eget ansvar att följa lagstiftningen, exempelvis vad gäller märkning.
En utmaning för idrottare kan vara att benämningen på innehållsförteckningen inte överensstämmer med dopningslistan, vissa ämnen kan ha 10–20 olika namn.
I Erik Floods fall stod substansen metylhexanamin, som han testade positivt för vilket ledde till en ettårig avstängning, inte utskriven någonstans.
– Uppenbarligen så kan företag liksom fuska med olika substanser och komma undan med det. Man har inte en chans. Så mitt råd till alla är ”låt det vara”, det är inte värt risken, säger han.
Flera internationella dopningsfall visar på komplexiteten kring kontaminering, och Jessica Wissman berättar att definitionen också kommer att breddas från 2027 till att bland annat omfatta fysisk kontakt med ett objekt hanterat av tredje person.
Jannik Sinner, världsetta i tennis, stängdes av i tre månader för klostebol. Avstängningen blev så kort eftersom han lyckades bevisa att han fått i sig ämnet genom sin massör, som använt en spray för att läka en fingerskada.
Hur stort problemet med kontamineringsdopning är vet inte experterna i dag. En betydande andel tror man, men Fredrik Lauritzen ingår i internationella antidopningsorganisationens grupp WADA Task Force on Unintentional Doping, som ska ta reda på omfattningen.
– Vad vi kan se som en ökande utmaning är att utövare använder kontaminering som en ursäkt. Det finns försvarsadvokater som har det som sitt specialområde, som kan bygga en historia kring massören, likt Sinner-fallet.
Lauritzen uppskattar att ju fler kontamineringskällor som blir kända, desto fler kommer att försöka lura systemet.
Samtidigt finns de fall där idrottare inte på något sätt kan förstå hur de testat positivt. Idrottarens strikta ansvar betyder att hen är ansvarig för alla ämnen som hittas i kroppen. Men Wada har ingen önskan att ”oskyldiga” ska åka fast. Således är det ett uttalat mål att fallen med kontamineringsdopning ska minska. Ett sätt är bättre utbildning.
Ett annat att dopningslaboratoriernas uppdrag förändras, att instruktionen blir att inte rapportera halter under en viss nivå som ett positivt prov. Det har exempelvis hänt med ämnet klenbuterol, som olagligt används för att gynna tillväxten hos köttdjur (identifierade riskländer är Mexiko, Kina och Guatemala), berättar Jessica Wissman. Är halten under rapporteringsnivån följer nu en speciell process, där ett restaurangkvitto kan vara ett viktigt bevis för idrottaren.
Fredrik Lauritzen säger till DN att han tror att fler ämnen kommer att behandlas på detta sätt i framtiden. Att fortsätta utreda även de låga halterna är dock rätt, säger han.
Dopningsexperten Åke Andrén Sandberg har tidigare berättat för DN att laboratoriernas analysmöjligheter i dag är så finkänsliga att de kan upptäcka motsvarande en sockerbit i en bassäng med 2,5 miljoner liter vatten.
Vad det handlar om är en avvägning, förklarar Lauritzen.
– Vi vill kunna upptäcka de små mängder som finns kvar i slutet av nedbrytningen av en större mängd eller de som nyttjar mikrodoser (medveten dopning) men då kommer också kontamineringsfallen att öka. Det handlar om en balans att skydda utövarna samtidigt som vi vill ta fast de idrottare som faktiskt fuskar.
Läs mer:
Varningen: Svenska dopningsbrott kan gå under radarn
Processen för dopningsmisstänkta ska bli mer rättssäker: ”Det kan rädda karriärer”
