Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
När de fyra ledarna för Tidöpartierna nyligen presenterade sitt politiska bokslut var det en sak som inte gick att ta miste på: Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) var påfallande stolt över mandatperiodens skolpolitik.
Det har hon ingen som helst anledning att vara.
Tidöavtalet innehåller förvisso många bra idéer på skolområdet. Den uttalade ambitionen har till och med varit att ”helrenovera friskolesystemet” för att få bort ”inbyggda fel”. Och när när dåvarande L-ledaren Johan Pehrson – i samband med att avtalet presenterades – slog fast att det skulle införas en ny statlig styrning av skolpengen för att öka likvärdigheten, ett gemensamt skolval för alla och en rejäl förkortning av kötiden till friskolor fanns det anledning att känna hopp.
Det gör det inte i dag. För ingenting av det här har blivit verklighet – det syns svart på vitt i skolbokslutet.
Statlig styrning av skolpengen?
Regeringen tillsatte en utredning i november 2023, står det i redovisningen. Däremot nämns inte att ett delbetänkande överlämnades till statsrådet Lotta Edholm (L) i somras. Inte heller att det där föreslås att kommuner ska få göra avdrag på ersättningen till friskolor eftersom de kommunala har ett större uppdrag.
Det säger nämligen både M och KD nej till (SVT 22/12 2025). Och det är svårt att klassa en rapport vars enda uppdrag är att samla damm på utbildningsdepartementet som en framgång.
Men med facit i hand är det tydligt att de förlorade.
Ännu segare har det gått med det gemensamma skolvalet och den kraftigt kortade kötiden till friskolorna, som skulle minska segregationen och erbjuda alla barn samma chans. Här har inte ens en utredning tillsatts.
Men enligt bokslutet planerar regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera detta och lämna förslag. Frågan är när? Mandatperioden är ju nästan slut.
Ytterligare en reform som hittills har lyst med sin frånvaro är den nya friskolelagen, som är tänkt att innehålla allt från ändrade krav på ägarna till regler för vinstutdelning. Där är statusen att Tidölaget skriver att de avser att besluta om förslag som innebär att villkoren för enskilda huvudmän skärps.
Än så länge är det dock oklart exakt hur justeringarna kan komma att se ut. Och oavsett vilket blir det ingen skillnad för lärare, föräldrar och elever före valet.
Löftessveken betyder inte att Simona Mohamsson talar osanning om att Liberalerna har prioriterat skolan i varje förhandling (Aktuellt 5/5). Det kan partiets politiker mycket väl ha gjort.
Men med facit i hand är det tydligt att de förlorade.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: SD:s röstkupp är inget oskyldigt bus – det här är vad som står på spel
DN:s ledarredaktion: Stängda domstolar och sjukhus är inget hot – det är vår bästa möjlighet
