– Det var en tuff dag, men den slutade bra.
Resultatet: två dödade ryssar.
Enheten befann sig öster om Charkiv, Tanos hade förstått var de ryska soldaterna höll till för att sikta mot honom, men lyckats överlista dem.
Bakom hans militära kodnamn finns ett annat spanskt, långt namn.
Ibland kallar de uppgiften för rävgöra – leta rätt på ryssarnas gömslen och gryt och döda dem. Andra gånger beskriver de den som att hitta och oskadliggöra fienden.
– Jag ville hjälpa Ukraina att försvara sig, att slåss för rättvisa och frihet.
Tanos var 27 när han kom till Ukraina hösten 2023. Han hade då tillbringat nio år i Colombias militär, de första två som menig soldat, därefter sju som minröjare. Krig var det han kunde. Han hade visserligen två små barn, men var skild och hade inga konkreta framtidsplaner.
I den ukrainska armén har uppemot 20 000 frivilliga från över 50 länder deltagit sedan Ryssland inledde invasionskriget mot Ukraina 2022.
Colombianerna är den enskilt största gruppen: minst 3 000, men enligt vissa uppskattningar har upp till 7 000 colombianska soldater har deltagit i kriget.
Deras tidigare krigserfarenhet framhålls ofta som värdefull för Ukrainas försvar. Inbördeskriget i Colombia, en konflikt mellan regeringsstyrkor, gerillasoldater och paramilitära grupper, pågick i decennier och lämnade efter sig tusentals veteraner. För en del av dem har en plats i arméer och stridande grupper på andra platser i världen varit ett sätt att tjäna pengar. Colombianska legosoldater har deltagit bland annat i inbördeskriget i Sudan – och i Mexiko, på uppdrag av drogkartellerna.
Andra har sökt sig till Ukraina.
Här är dock begreppet ”legosoldat” missvisande, eftersom det avser den som tar uppdrag i krig mot summor och villkor som ofta är vida bättre än för den ordinarie armén och lokala stridande. I Ukraina skiljer sig ersättningen inte från andra soldaters. En frivillig här får under sin träningsutbildning knappt 4 300 kronor per månad, enligt Alex Zatletsky, pressansvarig vid den andra internationella legionen, som Tanos tillhör. Uppgifterna stämmer överens med andra rapporter om lönenivåerna.
Ute vid fronten höjs ersättningen till närmare 11 000 kronor, men med ökad erfarenhet och större risk kan den nå 25 000 kronor i månaden. En följd av det bonussystemet är att många frivilliga stupar.
– Alla måste försörja sig, men de som kommer hit enbart för pengarnas skull blir sällan långvariga. Det är inga lätta pengar, säger Tanos.
Exakt hur mycket han själv tjänar nu, efter ett par år i strid, säger han inte.
Tanos bekräftar att erfarenheterna från Colombia är betydelsefulla, men vill nyansera den bilden.
– Kriget i Ukraina liknar ingenting jag varit med om. Detta är ett totalt krig, med infanteri, artilleri, beskjutning från luften. Och det har förändrats radikalt sedan jag kom, då såg vi sällan drönare. Nu styr de nästan allt som sker.
Hans grönbruna kamouflageuniform är välanvänd, bär hans militära märken.
Då, i september 2023, hade han följt utvecklingen i Ukraina på avstånd. Under sommaren hade han avslutat sin tjänstgöring i Colombia och rest till Frankrike på semester. Där funderade han på nästa steg, och övervägde främlingslegionen.
– Men jag blev tveksam när jag fick jag höra att moralen var låg, att det var slappt. När jag i samma veva förstod att Ukrainas armé tog emot frivilliga, blev jag genast intresserad.
En kontakt i Ukraina hjälpte till med formalia. Från den franska semesterorten ringde Tanos till sin mamma. Sedan tog han tåget österut.
Här, i de ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk, har han varit sedan dess. ”Charliekompaniet”, som den enhet han tillhör ibland kallas, är i princip helt spansktalande. Utöver colombianer finns i det även peruaner, chilenare, brasilianare.
Vi träffar Tanos i en park i Charkiv, där intervjun sker med tolkar som växlar mellan spanska, ukrainska och engelska. Språkbarriärerna kan vara utmanande, bekräftar de, men i de internationella grupperna har man snabbt lärt sig hur instruktioner och order ges till den som inte talar ukrainska. Ibland är en översättare med online, genom en mobil, ipad eller laptop.
Colombianerna utgör i sig en ytterst brokig skara: en del är som Tanos tidigare militärer, andra har bakgrund inom polisen eller gerillan. Rykten om att grupperna rykt ihop sinsemellan är inget han säger sig ha sett.
– Här står vi på samma sida. Vad som händer i Colombia, stannar i Colombia, säger han och ler hemlighetsfullt.
Han pratar hellre om hur sammansvetsade de är, säger att gruppen fått smeknamnet ”familjen Charlie” och använder ord som ”brödraskap”.
Till trakterna runt Charkiv kom han i september 2025. Då hade han varit i skogarna norr om Bahmut, därefter under lång tid i området nära Pokrovsk.
Men det var inte långt härifrån som han häromdagen sköt ihjäl de två ryssarna, en händelse han är stolt över.
Vad händer med en efter sådana upplevelser? Tanos funderar tyst, och berättar om sina permissioner. Två gånger har han haft längre ledigheter, 30 dagar i taget. Då har han rest hem till Santander, i centrala Colombia.
– Jag åker upp i bergen, ensam, på motorcykel. Bara då kan jag koppla bort allting annat. Det är vad jag hela tiden längtar efter.
Det, och barnen: en flicka på nio, en pojke på fem. Han träffar dem när han är där, tänker på dem när han är här. De talar i telefon ibland, han är så rädd att de ska glömma vem han är.
– Jag ser som min uppgift att lära dem att mänskligt liv är värdefullt.
Det är bland annat för barnens skull han döljer sitt riktiga namn: det finns en hotbild mot anhöriga till de som strider på Ukrainas sida.
– Ryssarnas nätverk finns överallt, också i Latinamerika, säger Tanos.
För den colombianska regeringen har de många veteraner som lämnat landet för utländska konflikter blivit ett problem. President Gustavo Petro menar att de utnyttjas för sina stridskunskapers skull, andra anser att det är ett svepskäl Petro tar till för att dölja statens misslyckande med att erbjuda tidigare militärer vägar till ett civilt liv, med rimliga pensioner och sociala skyddsnät.
I december 2025 anslöt sig Colombia till den FN-konvention från 1989 som förbjuder legosoldater, för att stoppa utflödet av män till krig och strid utomlands. Om det påverkar antalet colombianer som reser till Ukraina återstår att se, men det är sannolikt tveksamt.
Ukraina har, å sin sida, hittills välkomnat internationella, frivilliga krafter. I den ukrainska armén råder en konstant och skriande brist på soldater. Alla bidrag är dock inte lika välkomna: Mexikansk underrättelsetjänst ska ha varnat för att kriminella organisationer och drogkarteller försökt infiltrera den ukrainska armén, främst på jakt efter drönarkompetens.
För Colombia finns också en mänsklig komponent: Sedan invasionskriget i Ukraina inleddes 2022 har minst 300 colombianer dött i strid, enligt Colombias utrikesdepartement. De inofficiella siffrorna är nästan dubbelt så höga.
Minnesplatsen över stupade vid Majdan i Kiev är ett myller av spontant uppkomna sektioner. Den colombianska är en av de största. Fotografier, minnesord över döda latinamerikaner. Hundratals colombianska flaggor.
Tanos lever med döden ständigt nära, men efter över två år i Ukraina har kriget blivit också hans kamp, förklarar han. Det handlar inte bara om sysselsättning eller lön, utan om frihet.
Hur länge han kommer att stanna vet han däremot inte. Kontrakten har förändrats, men det han har förlängs automatiskt av den ukrainska försvarsmakten. Som frivillig kan han välja att stanna – eller åka hem. De diffusa framtidsplanerna är vanliga nära fronten, också Tanos avslutar meningar om drömmar och mål med en brasklapp: ”om jag lever så länge”.
Ögonen är allvarliga, bakom leendet.
– För andra infanterienheter är överlevnaden kanske hälften-hälften. För Charliekompaniet är chansen större, vi brukar säga 51 procent.
Fakta.Utländska stridande i Rysslands krig mot Ukraina
Omkring 20 000 personer av över 50 nationaliteter uppskattas ha deltagit som frivilliga i kriget i Ukraina, på Ukrainas sida.
Colombianerna är den enskilt största gruppen.
I början av 2026 tillhör mellan 1 000 och 2 000 colombianer den ukrainska armén.
Över 600 svenskar antas ha deltagit.
Exakta siffror är svåra att verifiera, det mesta bygger på uppskattningar från officiella och inofficiella källor.
Antalet colombianska legosoldater har, enligt en färsk FN-rapport, stigit under det senaste decenniet och uppgår till över 10 000 individer, flertalet tidigare poliser och militärer. Trenden drivs av efterfrågan – på grund av en ökning av antalet väpnade konflikter, enligt FN:s experter.
Även på Rysslands sida deltar stridande från andra länder. En del av dem kommer från tidigare sovjetrepubliker, som Belarus, Armenien och Kazakstan.
Nordkorea har sänt 12 000 personer för att stödja Ryssland; också Kuba har skickat tusentals – uppskattningarna varierar från 5 000 till över 25 000.
Läs mer:
Henrik Brandão Jönsson: För dem har kriget blivit en affär
Krigslagarna förlängs igen – demokratin sätts på prov i Ukraina
Mychajlo, 18, lämnade ockupationen: ”De hängde upp ett kvinnolik på torget”
