”Jag tror att ni har hittat er nya svenska ängel.”
Så står det i ett videoinlägg på svenska Lowisa Lorentzons Instagram, där hon poserar i vita underkläder och en skir, vit kimono framför en grönskande bakgrund. Hon visar sin catwalk-gång och skickar slängkyssar till några förbipasserande på gatan.
”Tror ni att jag kan bli nästa Victoria’s Secret-ängel?” frågar hon.
”Ja!” svarar de.
Just nu pågår Victoria’s Secrets första öppna casting på 17 år i USA. Vinnaren får titulera sig ”ängel” i höstens modevisning – och landar dessutom ett kontrakt med modellagenturen IMG Models.
Precis som många andra modellaspirerande kvinnor har Lowisa Lorentzon, som just nu bor i Miami, lagt upp sin ansökan på sociala medier.
– Drömmen är ju att de väljer mig! Och jag tror absolut att det finns en chans, men i vilket fall är det bra exponering. Kanske ser någon annan modellagentur inlägget.
Den som är över 18 år, har rätt att arbeta i USA och inte redan har ett annat modellkontrakt kan skicka in en digital ansökan. De utvalda bjuds sedan in för att visa upp sin catwalk och berätta mer om sig själva på något av stoppen på castingturnén i maj och juni.
Även videor från dessa möten delas flitigt i sociala medier.
Men samtidigt skapas något större bakom kulisserna: en dokumentärserie som ska skildra uttagningsprocessen.
Enligt varumärkesexperten Matilda Dahlman är serien viktigare för Victoria’s Secret än själva castingen.
– Det är ett sätt att försöka humanisera ett varumärke som länge byggt hela sitt DNA på distans och perfektion, säger hon.
Victoria’s Secret grundades 1977 och blev i början av 2000-talet ett globalt popkulturellt fenomen med sina modevisningar, där supermodeller – så kallade ”änglar” – bar stora vingar och besmyckade underkläder inför miljontals tv-tittare.
Men i slutet av 2010-talet kom kritik kring kroppsideal, exkludering och sexism. Änglar slutade, modevisningen lades ner och verksamheten i Sverige gick i konkurs 2023.
Sedan dess har varumärket sökt en ny riktning: modevisningen gjorde comeback 2024 med större fokus på inkludering, med kurviga modeller som Ashley Graham, transmodeller som Alex Consani och välkända namn som Tyra Banks.
En ny butik har öppnat på Arlanda – och nu hålls den första öppna castingen sedan 2009, tillsammans med inspelningen.
– Efter år av tappad kulturell relevans är detta främst ett pr-projekt för att ompositionera varumärket och nå nya målgrupper, säger Matilda Dahlman.
En smart strategi, enligt Lowisa Lorentzon:
– Nu snackar ju alla om Victoria’s Secret igen!
Men det är inte bara hejarop i kommentarsfälten till de många ansökningsvideorna som sprids på sociala medier. Kritiska röster menar att de sökande blir lurade – och att varumärket delvis försöker kapitalisera på kvinnornas, ofta stora, följarskaror.
Lowisa Lorentzon har ”bara” närmare tiotusen följare, men andra sökande har flera miljoner. En av hennes väninnor som blivit utvald till casting har exempelvis närmare en miljon följare.
Men Matilda Dahlman ser det inte som att Victoria’s Secret behöver kvinnornas följarsiffror.
– Däremot tror jag att kända profiler blir viktiga i själva dokumentärserien. I dag bygger nästan all reality på att publiken redan har någon form av relation till personerna man följer.
Hon förstår att castingen kan vara en stor möjlighet för många, men poängterar att det inte bör misstas för ett traditionellt modelljobb utan snarare är ett kommersiellt innehållsprojekt.
– Det blir extra tydligt när man läser villkoren kring castingen. Även personer som inte blir valda ger långtgående rättigheter till sitt material, sin berättelse och sin medverkan.
De många negativa reaktionerna tror hon bottnar i motsägelsefullheten i varumärkets nya positionering. Plötsligt ska den omhuldade hemligheten, själva ”Victoria’s Secret”, inte längre vara något ouppnåeligt – utan något alla ska känna sig inkluderade i.
Samtidigt rullar kampanjer som ”It Girl Dressing” med Hailey Bieber i fronten på hemsidan, vilket hon menar fortfarande säljer samma typ av föråldrade skönhetsnormer – bara i en mer samtida förpackning.
– Problemet uppstår när man försöker paketera om samma ideal som något nytt, radikalt och progressivt, samtidigt som man egentligen inte förändrar särskilt mycket i grunden.
Lowisa Lorentzon hoppas att vinnaren blir någon som bryter med varumärkets gamla, pinnsmala kroppsideal – och som inte redan har massvis med följare på sociala medier.
– Castingen visar redan vanliga kvinnor med många olika kroppstyper, vilket går i linje med deras rebranding. Men jag hoppas också att det är någon sådan som vinner.
– Någon som jag!, säger hon.















