Enligt den årliga strömningsbarometern från tv.nu lägger svenskarna i snitt 95 minuter om dagen på strömningstjänster. Netflixchefen Jenny Stjernströmer Björk mäter inte sitt tittande i minuter men berättar att det blir en hel del även utanför arbetstid.
– Dels tillsammans med min yngsta son som är åtta år och precis har börjat läsa textning. Då låter jag honom välja vad vi ska se. Sedan tittar jag mycket själv på min Ipad, oftast när jag är på resa eller i sängen när jag har gått och lagt mig. Då är jag verkligen en allätare, säger Jenny Stjernströmer Björk.
Sedan 2022 är hon nordisk innehållschef på Netflix, den största betaltjänsten på den svenska strömningsmarknaden. Efter lanseringen av dramaserien ”Störst av allt” 2019 är bolaget också en viktig spelare när det gäller produktion av svenskspråkig film och tv-drama.
Samtidigt som en majoritet av svenskarna dagligen tittar på strömmad tv lägger många allt mer av sin tid på korta videor och klipp, inte minst via sociala medier som Instagram och Tiktok. Men Jenny Stjernströmer Björk berättar att Netflix huvudfokus på film, serier och reality ligger fast.
Tror du att det längre berättandet inom film och tv-serier på sikt kan vara hotat?
– Jag tror inte det, jag tror på att få gå in i en värld och följa en karaktär, vara nära och identifiera sig med eller förfasa sig över någon. Det är en annan typ av upplevelse och de kan samexistera med varandra. Men det är klart att all konkurrens, om det nu är sociala medier, tidsbrist eller vad det kan vara, kräver att vi är på tårna.
Ser du någon risk med att människor lägger allt mer av sin tid på skärmar?
– Ja, jag tror att det är varje människas egen uppgift att hitta den balansen och jag tänker själv mycket på det utifrån mitt eget liv, säger Jenny Stjernströmer Björk och fortsätter:
– Jag har ett väldigt intellektuellt arbete och är mycket uppe i min hjärna större delen av arbetsveckan. Så jag försöker balansera det med andra saker under helgen. Mer taktila, sinnliga saker som att bada kallt, gå i skogen, gräva i trädgården och laga mat.
Dagen efter vårt samtal ska Jenny Stjernströmer Björk till Göranssons arena i Sandviken för att närvara vid inspelningen av ”Physical 100: Sverige”. Förlagan är ett populärt koreanskt tävlingsprogram där amatörer och professionella idrottare tävlar mot varandra i olika fysiska utmaningar.
Efter ”Love is blind” är det Netflix andra stora satsning på svensk reality. Men Jenny Stjernströmer Björk säger att det inte sker på bekostnad av företagets övriga produktioner.
– Det är inte så att vi gör tio sådana stora format, men de kompletterar våra serier och filmer, säger hon.
Efter år av utredning och debatt väntas regeringen i juni presentera en ny filmproposition. Ett av filmutredningens förslag är att belägga strömningsaktörer med en skatt om 1,5 procent av deras omsättning i Sverige. Pengar som ska gå till finansiering av svenska filmer och serier.
Jenny Stjernströmer Björk är kritisk till förslaget och gör en jämförelse med Frankrike, som var det första av flera europeiska länder att införa liknande investeringskrav i lokala produktioner.
– Under de två åren efter att man hade infört skatten så gick produktionskostnaderna upp med 30 procent. Vi ser en risk att skatten i slutändan leder till ökade kostnader för konsumenter.
Branschorganisationen Film & tv-producenterna ställer sig däremot positiva till förslaget om en strömningsskatt. Tidigare i maj uttryckte dess ordförande Eva Hamilton farhågor om att produktioner annars riskerar att flytta till andra länder. Jenny Stjernströmer Björk håller inte med.
– Jag tror snarare att det är bättre med incitament än med skatter. Risken är att man betalar skatten i stället för att investera i innehåll.
Netflix delar ogärna med sig av siffror. Men tidigare i år gick bolaget i en intervju i Dagens Industri ut med att man under de senaste fyra åren investerat hisnande tre miljarder kronor i svenskt innehåll. Förutom egna produktioner ingår i summan även licenser till filmer och serier som finns i strömningstjänstens katalog.
Eftersom de olika utgiftsposterna inte specificeras närmare är det svårt att jämföra med andra aktörer. Som en referens kan ändå nämnas att Svenska Filminstitutet under 2025 totalt delade ut 378 miljoner kronor i stöd till svenska filmproduktioner, distribution, visning och lansering, enligt Dagens Industri.
Netflix nordiska huvudkontor ligger sex våningar upp med utsikt över centrala Stockholms takåsar. Här arbetar ett 50-tal anställda. Bland bolagets senaste framgångar finns ”Je m’appelle Agneta”, som under våren har legat på topp 10-listan över företagets mest strömmade serier i 29 länder.
Med tanke på Netflix stora genomslag väcks lätt frågan om hur deras konstnärliga ambitioner ser ut. Är det ekonomi eller verkshöjd som avgör vilka idéer som ska bli verklighet?
– Alla beslut grundar sig i det konstnärliga och kreativa. Att låta de ekonomiska värdena styra vilket innehåll man ska göra tror jag är en ”quick route to failure”, säger Jenny Stjernströmer Björk.
Om man gör en ny svensk kulturkanon om 50 år, vilken Netflixproduktion kommer att vara med då?
– Gud vad spännande! Jag tycker att det finns ganska många att välja på.
Nämn några.
– ”Young royals” tycker jag har definierat mycket och även ”Snabba cash”. Jag tycker att ”Je m’appelle Agneta” absolut har den typen av kvaliteter. Den fångar en tidsanda och är väldigt igenkännbar för många kvinnor runtom i Sverige i dag.
Netflix. Urval av kommande svenska titlar
”Stormen”, långfilmskomedi som utspelar sig i ett isolerat hus på landet. Manus och regi: Josephine Bornebusch. I rollerna: Gustaf Skarsgård, Aliette Opheim m.fl. Premiär: hösten 2026.
”Trustor”, dokumentärfilm med medverkan av Joachim Posener. Regi: Karin af Klintberg. Producent: Teresa Alldén. Premiär: Hösten 2026.
”Bytet”, psykologisk thriller i fyra delar baserad på roman av Stefan Ahnhem. Regi: Kasper Barfoed. I rollerna: Emma Appleton, Fares Fares, Frida Gustavsson m.fl. Premiär: Hösten 2026.
”Syskonen Von Fersen”, romantisk dramafilm som utspelar sig i det sena 1700-talets Stockholm. Regi: Amanda Adolfsson. I rollerna: Alva Bratt, Christian Fandango m.fl. Premiär: 2027.
”9,3”, serie i tre delar som skildrar tsunamin 2004 ur en UD-tjänstemans synvinkel. Regi: Jens Sjögren. Manus: Malin Lagerlöf och Aron Levander efter en bok av Andreas Norman. Premiär: 2027.
”Finnas till”, originalserie om en ensamstående trebarnspappa i Södertälje. Manus: Calle Marthin. Regi: Lisa James Larsson. Premiär: 2027.
