Riksdagsvalet 2022 såg ett rekordstort könsgap mellan män och kvinnor när de väljer parti. Den trenden har inte avtagit. SCB:s stora mätning av partisympatier visar att om enbart kvinnor fick välja skulle det rödgröna blocket få 64 procent av rösterna.
Om enbart männen väljer får Tidöpartierna 51 procent.
Kvinnor och män har delvis olika syn på vilka frågor som är viktiga. Här följer ett urval:
Jämställdhet
Jämställdhetsfrågan för en tynande tillvaro i den politiska debatten, men när kvinnliga väljare efter valet 2022 fick rangordna vilka politiska frågor som fick dem att välja ett visst parti hamnade jämställdhet på tredje plats. Högst i prioritetsordning var sjukvård och skola.
Bland manliga väljare kom jämställdhet först på tolfte plats. Högst prioriterat var lag och ordning samt energi och kärnkraft.
Jämställdhetsfrågan kan handla om övergripande frågor, som att kvinnor ska få mer inflytande. När valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet 2022 ställde frågan om ett framtida samhälle ska satsa på att makt omfördelas från gruppen män till gruppen kvinnor svarade runt 37 procent av männen ja. Bland kvinnorna svarade 53 procent ja.
Men jämställdhet handlar också om konkreta frågor, som att införa sex timmars arbetsdag. Där svarade nästan 30 procent av männen och nästan 45 procent av kvinnorna ja.
– Sex timmars arbetsdag är uttryck för att frågan hur man ska få ihop familj och karriär inte är löst. Kvinnor tar mer ansvar för det privata, som barn eller sjuka släktingar, och arbetar i större utsträckning deltid, säger statsvetaren Lena Wängnerud, professor vid Göteborgs universitet.
Hon framhåller att sex timmars arbetsdag också är en fråga där ideologi spelar en viktig roll.
– Män i Miljöpartiet och Vänsterpartiet är för förslaget, medan väldigt få Moderatkvinnor är det, säger Lena Wängnerud.
Välfärden
Vård, skola och omsorg är centrala pelare i det svenska välfärdssamhället.
– Välfärdsområdet är viktigare bland kvinnliga väljare än bland manliga väljare. Det återspeglas också i riksdagen. Fler kvinnliga ledamöter än manliga ser området som sitt främsta intresse inom politiken, säger Lena Wängnerud.
Könsskillnaden märks i synen på den offentliga sektorn; män är mer positiva till att minska den offentliga sektorn än vad kvinnor är. När det gäller vem som sköter till exempel vården finns dock ingen skillnad. Män och kvinnor har likartad inställning till privata företag.
– Omfattningen av den offentliga sektorn – att det måste fungera – är mycket viktigare för kvinnor än exakt vem som är utföraren, säger Lena Wängnerud.
Hon påminner om att när den offentliga sektorn började privatiseras på 1990-talet var ett argument att det ökade kvinnornas möjligheter att driva företag.
Könsskillnaden går däremot igen i synen på skatter som finansierar det offentliga. Samtidigt är skattenivåer en klassisk höger-vänsterfråga.
Lena Wängnerud påpekar att det hör ihop med att Sverige har en könsuppdelad arbetsmarknad.
– Män jobbar mycket mer i privat sektor och har högre löner. Sänkta skatter motsvarar deras intresse, om man anser att ens intäkter försvinner till saker som man inte själv riktigt ser att man är beroende av i sin vardag, säger hon.
Klimat och energi
Drygt 60 procent av kvinnorna och 50 procent av männen svarade 2022 ja på frågan om Sverige bör ”satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär sänkt materiell levnadsstandard?”.
I Naturvårdsverkets regelbundna mätningar om attityder till klimatfrågor framgår att kvinnor prioriterar miljöfrågor i högre grad än män, både värderingsmässigt och genom handling.
Erik Lundin, forskare i energiekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, djupdök för några år sedan i könsskillnaderna. I hans och kollegan Niklas Elerts rapport Gender and climate action framgår att kvinnor är mer engagerade än män, även när man rensar bort faktorer som utbildningsnivå, boende i stad eller på landsbygd, bilägande och så vidare.
Främsta förklaringen är att den lilla gruppen klimatförnekare är mansdominerad, vilket drar ned snittet.
– Ser man på klimatengagerade män är de lika öppna för statliga interventioner som kvinnor är. Det handlar bland annat om att beskatta sådant som skadar klimatet och ge bidrag till sådant som är bra för klimatet, säger Erik Lundin.
En fråga som i årtionden har delat män och kvinnor är synen på kärnkraft. I SOM-institutets undersökning 2024 var 67 procent av männen, men endast 38 procent av kvinnorna, för att använda kärnkraften långsiktigt.
En differens på 29 procentenheter – en ”skillnad som är bland de största för någon sakfråga i Sverige”, konstateras i SOM-institutets årsbok.
Lag och ordning
De senaste åren har kampen mot de gängkriminella varit i fokus i den politiska debatten. De stora partierna är numera tämligen eniga om att längre fängelsestraff behövs för att bekämpa organiserad brottslighet.
På det här området är kvinnor och män överens. Båda grupperna vill se mer, längre och i viss utsträckning tuffare straff.
– När vi tittar på det vi kallar straffbenägenhet är det fortfarande en höger-vänsterfråga. Därför är det lite förvånande att vi inte ser något större könsgap i denna fråga, säger Klara Hermansson, som forskar i kriminologi vid Högskolan i Gävle.
Över 70 procent av såväl kvinnor som män svarar ja på frågan om att införa mycket hårdare fängelsestraff för brottslingar, enligt en rapport som kom tidigare i år från valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet.
Klara Hermansson har i sin forskning sett en viss skillnad mellan könen i synen på hur unga ska straffas. Till exempel om en 16-åring som begått ett allvarligt våldsbrott ska kunna dömas som en vuxen.
– Där såg vi ett litet större stöd bland män än bland kvinnor, säger hon.
I år har det varit en het debatt om 13-åringar ska kunna dömas till fängelse.
– Det är möjligt att det finns en viss skillnad mellan män och kvinnor också i synen på detta förslag, säger Klara Hermansson.
Bland övriga frågor som skiljer könen åt är män mer positiva till företagande och marknadsekonomi och vill ta emot färre flyktingar. Kvinnor vill i högre grad jämna ut inkomstskillnader och satsa på ett socialistiskt samhälle.
– Även om män och kvinnor delvis lever i olika världar är det inte totalt skilda världar. Det är viktigt att ha med sig. Vad vi tycker och tänker politiskt beror förstås på omständigheter runt omkring, säger Lena Wängnerud.
Hon lyfter fram att feminism också är populärt hos män.
– Feminism som ideologi är väldigt stark bland kvinnor i Sverige. Men den är faktiskt också ganska stark bland män, säger hon.
Läs mer.
Var tredje man i Gen Z tycker att kvinnan ska lyda
