Det skakar i Ukrainas politiska topp. Det började när president Volodymyr Zelenskyj i juli oväntat avskedade sin försvarsminister, Mykhajlo Fedorov. De folkliga protesterna blev omedelbara – och gjorde gällande att överbefälhavaren i stället borde gå. Zelenskyj hörsammade snart det kravet.
På några veckor har Ukraina därmed bytt både försvarsminister och högsta militär, mitt under pågående krig. Men stödet för den utmanövrerade Fedorov är fortsatt stort, och i ett nytt utspel har han uppmanat Ukraina att hålla val.
Men det är i Kiev. I öster sipprar mycket lite av tumultet in.
Ett par mil från fronten hörs explosioner och drönare dag som natt. Drönare, glidbomber, kryssningsrobotar. Här väntar Ukrainas militärer på hösten. När träden blir kala kan ryssarna inte längre dölja sig under lövkronorna. Deras redan stora förluster av soldater kommer att öka.
Det antecknar ukrainarna på plussidan.
På minussidan noteras Rysslands nya taktik att förse shahed-drönare med jetmotor. En sådan shahed påminner om en kryssningsrobot, producerad till en bråkdel av kostnaden. Ukrainarna har ännu inte klurat ut hur de ska oskadliggöras.
Vid fronten hör dessa shaheder till en av sommarens mest märkbara förändringar.
Till det nya hör också båda sidors ökade kapacitet för medeldistansdrönare, som når mellan 25 och 200 kilometer in på motståndarsidan, och kraftigt försvårar rörelser, förflyttningar och logistik.
När DN intervjuar befäl och soldater nära fronten är det sådant de är bekymrade över. De politiska kontroverserna känns långt borta:
– Vi har annat att tänka på. Här är det få som märker av vem som är minister, lyder en vanlig kommentar.
Ingen förnekar dock att den avsatte försvarsministern Mykhajlo Fedorov har gjort avtryck genom sitt fokus på drönarteknik och digitalisering. De håller med om att de obemannade systemen räddar liv, och de vet att Fedorovs direktkontakt med Elon Musk om att strypa Starlink för Ryssland gav Ukraina en välkommen skjuts. Och trots att en del äldre soldater är mer analoga än apptillvända använder de flesta en ny, Amazonliknande plattform för vapen.
I dag befinner sig en drönarpilot ofta många kilometer från den farkost de fjärrstyr. I Lozova följer vi på en skärm hur en kasse mat och vatten levereras till stridande kolleger längst ut, närmast fienden. Propellerdrönarens diameter mäter 1,2 meter. Mest upphetsade är teknikerna på den här plutonen emellertid över en liten modell som enkelt kan anpassas till flertalet uppdrag: spaning, attack, försvar.
Men inte ens i detta krig klarar drönare allt.
– En del säger att drönarkrig inte är något för riktiga soldater, de som strider med gevär. Det stämmer naturligtvis inte, drönare har blivit det här krigets allra viktigaste verktyg. säger Liryk.
Men kontrollen av territorium avgörs slutligen genom mänsklig närvaro. I östra Ukraina är just frågan om kontroll inte alltid lätt att besvara. Den ”grå zonen” eller ”dödszonen” växer sakta. Exakt vad som läggs i begreppet varierar, men oftast avses ett område som ingen sida kan använda; en plats där drönarhotet gör det livsfarligt att röra sig. Ibland sträcker det sig några kilometer från en tänkt linje, på andra håll över 30 – det kan alltså täcka ett område på sex, sju mil. I takt med att det expanderar drivs de civila iväg.
Men fronten är bara en del av kriget.
Långt därifrån utvecklas det på annat sätt: Ukrainas attacker mot rysk infrastruktur och logistik har intensifierats och är framgångsrika; kriget märks också för vardagsryssar.
Samtidigt lider Ukraina, framför allt av bristen på luftvärn: lagren är i stort sett slut. Rysslands upptrappade missilattacker skakar i synnerhet huvudstaden Kiev. De ballistiska robotarna slår så gott som alltid ned, och juli blev den dödligaste månaden för civila sedan maj 2022.
Enbart det dyra, amerikanska Patriotsystemet kan effektivt oskadliggöra de ryska Iskanderrobotarna. Men USA:s lager är begränsat och viljan att avvara dem hittills liten. Ukrainas eget luftvärnssystem Freyja dröjer sannolikt minst ett år. Att satsa på att skjuta ned enskilda robotar är dyrt och svårt; för Ukraina är det troligen mer strategiskt att sikta in sig på att störa den ryska produktionen.
Beslut som dessa hamnar på bordet för varje ny militär och politisk ledning. Om de strategierna lyckas kan de räkna med lojalt stöd från frontområdena. Där är hösten oförutsägbar, och i kriget pareras varje drag omedelbart av motståndaren. Ett befäl förklarar att han är ansvarig för sin enhets ”framtida uppdrag”, men när jag ber honom precisera sig svarar han:
– Först var det operationer 72 timmar eller mer framåt i tiden. Men allt sker så snabbt nu, och vi planerar sällan för mer än ett par dygn.
Fakta.Protesterna mot Zelenskyjs avskedade försvarsminister.
● I samband med en regeringsombildning den 12 juli bytte president Zelenskyj ut försvarsminister Mykhajlo Fedorov. En vecka senare entledigades även överbefälhavaren Oleksandr Syrskyj, som ett svar på de folkliga protester som utbröt.
● Till ny ÖB har Mykhajlo Drapatyj, 43 utsetts; han beskrivs som modern och en militär med gott rykte både inom militären och bland civila som beskrivs som modern.
● Ny försvarsminister är Jevhen Chmara, tidigare chef för Ukrainas säkerhetstjänst, SBU.
● Fedorov har av Zelenskyj erbjudits andra positioner, men har hittills tackat nej.
* Korruption- och demokratifrågor hör till väljarnas mest prioriterade frågor. Val i Ukraina hölls senast 2019. Eftersom krigslagar råder hålls inga val så länge kriget pågår.
Läs mer:
I drönarkriget är infanteriet alltmer utsatt
Med kulspruta jagar ”Butjahäxorna” ryska drönare om nätterna
Tio dagar av Fedorovprotester i Ukraina: ”Handlar inte om honom”