Det är aprilkväll i Rinkeby. Ett stenkast från torget rör sig gestalter i den sista antydan till skymningsljus. Plötsligt hörs en myndig stämma eka över Rinkebygången.
– Samling, samling!
Det är regissören Michael Lindgren som kallar samman sitt filmteam, som för kvällen består av ett tjugotal personer.
– Har vi några nya med oss ikväll?
DN:s fotograf Nicklas Thegerström räcker upp handen och presenterar sig. Han möts av ett samstämmigt ”Hej Nicklas!”. Sedan fattar alla varandras händer och skickar vidare en puls genom snabba handtryckningar. Därefter gör gosedjursälgen Abdi Fransson entré. Han är filmteamets maskot och kollegorna får turas om att ta hand om honom efter att arbetsdagen är slut.
Rebecka Lafrenz, den ena av filmens två producenter, hälsar oss skämtsamt välkomna till sekten. Intrycket förstärks av att de flesta i teamet är klädda i likadana rosa västar med filmens titel, ”Flaggan”, tryckt på ryggen.
Gruppkänslan behövs. För andra veckan i rad jobbar produktionen nattpass. Kvällens inspelning drar i gång strax efter nio på kvällen och beräknas hålla på till ungefär halv fem på morgonen. Det är visserligen snart maj, men det är inte många plusgrader i luften.
Kvällens första scen utspelar sig på en balkong. En rysktalande kvinna, spelad av Roza Hagevi, skäller ut filmens båda huvudpersoner efter noter. Det krävs bara ett fåtal tagningar innan Michael Lindgren är nöjd. Då flyttar sig de rosa västarna något hundratal meter längre ned längs gatan.
”Flaggan” utspelar sig under den historiska valnatten 2010, då Sverigedemokraterna (SD) för första gången valdes in i Sveriges riksdag. Men handlingen är fiktiv. Två segerrusiga unga sverigedemokrater får uppdraget att hissa en enorm svensk flagga på torget i Rinkeby.
Regissören Michael Lindgren berättar att han burit med sig idén i många år. Dagen efter valet bevittnade han demonstrationerna mot SD på Sergels torg.
– Folk grät och var chockade och förvånade. Jag tyckte redan då att det var ganska verklighetsfrånvänt. För oss som följde politik var det inte alls någon skräll att SD kom in, säger han när vi möts igen i Rinkeby ett par veckor efter att inspelningarna avslutats.
Michael Lindgren har varit en nyckelspelare i svenskt humorliv under de senaste två decennierna. Utöver att vara en av medlemmarna i humorgruppen Grotesco står han bakom inflytelserika tv-program som ”Svenska nyheter” och ”Herr Talman”.
Han är inte främmande för att fatta kontroversiella beslut. I början av sommaren kritiserades han för att ha bjudit in högeraktivisten Nick Alinia till programmet ”Svenska för invandrare”, för vilket han är exekutiv producent. Efter avhopp från flera medverkande valde SVT till slut att ställa in avsnittet.
”Flaggan” får premiär två veckor före valdagen men Michael Lindgren säger att han inte är intresserad av att ta politisk ställning.
– Det finns kritik mot SD i filmen men det finns kritik mot vänstern också. Jag har ingen partipolitisk agenda. Däremot driver jag med hyckleri i alla former och försöker dra ner brallorna på så många jag kan.
Någon tanke måste det ju finnas med att filmen släpps precis före valet?
– Klart att det finns en marknadsföringstanke med tajmingen, folk vill tjäna pengar. Men det är inte mitt bord, jag har velat göra den här filmen i tio år. Och jag har inga illusioner om att en komedi skulle påverka valet ens på marginalen. Folk är smartare än så.
Regissören säger att han vill göra en dum kompiskomedi i stil med ”The Hangover” eller ”Bridesmaids”. Samtidigt hoppas han att filmen kan fånga hur snabbt tidsandan har skiftat i Sverige.
– Valet 2010 är ett vägskäl i tiden som jag tycker att det är roligt att titta tillbaka på nu eftersom så mycket har förändrats på de här 16 åren. Det säger saker om oss som samhälle, om synen på Sverige, svenskhet och identitet.
För att få till autenticiteten har Michael Lindgren noga studerat den Sverigedemokratiska valvaka där filmen tar avstamp. Eftersom det på den tiden var svårt för partiet att få hyra lokaler hamnade SD i en källare vid Gärdet. Michael Lindgren beskriver stämningen som ”finlandsfärja” och sörjer att stället nu är rivet.
Trots att man har behövt återskapa den historiska kvällen på annan plats är han nöjd med resultatet.
– Jag tar gärna en debatt med Mattias Karlsson, han är ju deras expert på historia, om nivån av autenticitet i filmens skildring av SD-kulturen.
Michael Lindgren berättar att beslutet att förlägga filmen i Rinkeby kändes självklart.
– Rinkeby är symbolen för de särskilt utsatta områden och det utanförskap som mainstream-Sverige är väldigt rädda för, säger han.
För regissören var det viktigt att skapa en relation till de boende i Rinkeby. Han menar att det hos många i förorten finns en berättigad skepsis mot filmproduktioner.
– Ofta kommer man in och har med sig en säkerhetsfirma men pratar inte med lokalsamhället. Man ger inte särskilt mycket tillbaka till området i form av vare sig pengar eller kunskap, säger han.
– När jag kom hit var jag väldigt mån om att göra på ett sätt som ger tillbaka till Rinkeby i form av jobbmöjligheter. Och jag vill göra en Rinkeby-produktion, med kontor i här.
Han är tacksam gentemot de lokala eldsjälar som gjort inspelningen möjlig. Nu kommer filmen att få sin världspremiär i Rinkeby Folkets hus, före biolanseringen den 28 augusti.
Tillbaka på inspelningen är det dags för en scen mellan de två huvudkaraktärerna Ville och Tobias. Fotografen Erik Vallsten följer skådespelarnas rörelser i en lång tagning när de går längs gatan. För att fånga atmosfären från en tid före Led-lampornas intåg har man bytt ut gatlyktorna till ett varmare, gulare ljus.
Skådespelarna Arvid Swedrup och Noel Flike – den senare mest känd som en av medlemmarna i Hov1 – hoppar jämfota för att hålla värmen mellan tagningarna.
– Spela upp hela filmen i huvudet fram till nu. Det har hänt rätt mycket, instruerar Michael Lindgren.
Det blir flera tagningar, inte minst för att ge klipparen Joakim Ekström Tessert tillgång till både hel- och närbilder.
Regissören är helt svartklädd och har ordentliga tumvantar för att klara kylan. Med hörlurar och en liten monitor i ett band kring halsen kan han se och höra vad kameran och mikrofonen plockar upp. Efter varje tagning kommer han med peppande utrop.
– Tack, det var härligt, det var snuskigt bra, utropar han.
– Du är on fire ikväll, säger producenten Anna Anthony till regissören och får ett skratt till svar.
För att hinna klart till lanseringen innan valet går produktionen av ”Flaggan” i raketfart. Klippning och musikläggning har pågått parallellt med inspelningen. Anna Anthony säger att hon aldrig har varit med om ett liknande tempo under sina nära 30 år i filmbranschen. Det funkar, men är lite på gränsen.
– Man får hålla tungan rätt i mun. Inga tappade hårddiskar eller sånt.
Det börjar närma sig midnatt och dags att åka hem. För somliga vill säga. Filmteamet har fortfarande åtskilliga timmars inspelning framför sig innan dagen gryr.
”Flaggan” har svensk biopremiär den 28 augusti.
Fakta.”Flaggan”
Långfilmskomedi med biopremiär den 28 augusti.
Handlingen kretsar kring två unga Sverigedemokrater, som under valnatten 2010 hissar en svensk flagga på Rinkeby torg.
Regi: Michael Lindgren.
Manus: Michael Lindgren och Tapio Leopold.
I rollerna: Noel Flike, Arvid Swedrup, Laura Majid, Seddik Radjai m.fl.
Producenter: Anna Anthony och Rebecka Lafrenz.