Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.
Seriealbum
Tor Freeman
”Bodil i underjorden: Gröna faran”
Övers. Carina Jansson
Kartago förlag, från nio år
Det är mycket som känns igen i den Londonbaserade serietecknaren Tor Freemans charmiga barnserie ”Bodil i underjorden: Gröna faran”. För precis som Alice i ”Alice i underlandet” så ramlar Freemans protagonist Bodil ner i ett hål och upptäcker en mycket märklig, underjordisk värld. För att hitta hem igen måste Bodil ge sig ut på en vindlande vandring där hon bland annat råkar förtära en konstig frukt som gör att hon ömsom växer sig hög som en flaggstång, ömsom krymper till en platt och plaskig pöl.
Flirten med Lewis Carrolls klassiska roman är långtifrån den enda. När Tor Freeman bygger sin hiskeligt roliga och ganska dråpliga berättelse om hur en liten flicka tvingas bli modig i mötet med det okända, så leks det hejvilt med sagans troper, äventyrsskildringens beståndsdelar och ren fantasy. Bröderna Grimm spökar i bakgrunden. Men det gör även mer samtida författare, som J K Rowling.
I likhet med exempelvis Harry Potter får Bodil snart veta att hon är Den utvalda. Enligt en mycket gammal profetia är det Bodil som ska rädda underjorden och dess invånare från plågoandar och förtryck. Den värsta fienden – Gröna faran – får (likt Harry Potters nemesis Lord Voldemort) givetvis inte nämnas vid namn. Motvilligt tar Bodil sig an uppgiften. Till sin hjälp har hon sin nya vän Gregor. Som ledsagare genom den oländiga terrängen är han fullständigt omistlig. Gregor är nämligen en storvuxen kackerlacka, och som sådan har han välsignats med en kackerlackas överlevnadsinstinkt.
Den kommer väl till pass i Skräckens skog, eller De oväntat intensiva känslornas kärr. Utan Gregor skulle Bodil faktiskt vara… helt rökt.
Sakta men säkert växer ”Bodil i underjorden: Gröna faran” till en rar vänskapsskildring. Men boken är också en hyllning till seriemediet som sådant. Tor Freeman behärskar formen till fullo. Bildberättandet är fartfyllt, men snillrikt. Tekniken flyhänt, men samtidigt omsorgsfull. Fram träder en flamsig men helt bedårande seriebok.
Läs mer av DN:s barnboksbevakning