Svenska Dagbladet har avpublicerat en text av Emma Engdahl som är professor i sociologi vid Göteborgs universitet. Det rör sig om en essä som publicerades i augusti under vinjetten Under strecket. I artikeln utforskar Emma Engdahl frågan om vad det innebär att ”vara sig själv”.
Tidningen Kvartal publicerade i veckan en granskning där de analyserat essän med hjälp av verktyget Pangram, en tjänst som bedömer om text är skriven av AI eller en människa. Den här typen av mjukvara har dock kritiserats för att inte vara helt tillförlitlig. Enligt Kvartal visar resultatet att den granskade essän genomgående är producerad av AI.
SvD:s kulturchef Ida Ölmedal skriver i ett mejlsvar till DN att Emma Engdahl kontaktade dem innan Kvartals publicering och att de då själva undersökte frågan.
”På SvD är vi måna om att det är människor som producerar journalistiken och att våra läsare ska vara trygga med det. Vi fattade beslutet efter kontroller med AI-verktyg och en egen redaktionell bedömning. Vi har alltså inte grundat vårt beslut på Kvartals text”, skriver Ida Ölmedal.
I en krönika som publicerades i SvD under onsdagen nämner hon att redaktionen har skäl att tro att essän ”till en betydande del kan ha skrivits med hjälp av AI”.
Något som förnekas av Emma Engdahl.
– Det är falska anklagelser. Jag har skrivit den här texten, det är helt och hållet mina egna ord och det är baserat på 25 års forskning. Jag är väldigt besviken och faktiskt lite arg. Det är bisarrt att bli anklagad för att AI skulle ha skrivit mina texter, för det skulle AI över huvud taget inte kunna göra, säger Emma Engdahl.
Ida Ölmedal säger att redaktionen är trygg med den bedömning som de gjort.
”Vi har inga skäl att tro att hon inte skulle stå bakom tankarna. Men det finns frågetecken kring hur den här texten kommit till och för oss är det viktigt att kunna stå för det vi publicerar”, skriver hon.
Emma Engdahl menar att hon har tagit ett AI-verktyg till hjälp när hon skrivit klart texten för att bedöma om den är för akademiskt formulerad för att kunna begripas av allmänheten.
– Jag använder AI på samma sätt som en redaktör eller kollega. För mig är det självklart att använda AI på ett vettigt sätt, för att inte slösa tid eller ork. Men inte för att tänka eller skriva texter, säger Emma Engdahl.
Ida Ölmedal beskriver att det är okej att ta hjälp av AI-verktyg för korrekturläsning och mindre justeringar, men att användningen av AI inom redaktionella texter medför en relativt ny problematik och att tidningen har en levande diskussion om hur de ska arbeta med verktygen framöver.
”Samtidigt är vi måna om att vara tydliga gentemot läsarna med att vår journalistik görs av människor, och att vi är transparenta vid eventuella undantag. Det gäller inte minst på Under strecket, som är en plats just för det mänskliga resonerandet, där vi lutar oss tungt mot den personliga kunskapen och rösten”, skriver Ida Ölmedal.
Lovisa Meijer är nyhetschef på Kvartal och understryker att tidningen inte slår fast att det är AI som skrivit Emma Engdahls essä.
– Vi skriver att texten estetiskt och strukturellt påminner om texter som chattbottar producerar, säger hon.
Lovisa Meijer säger även att de valt att använda sig av Pangram eftersom det är det mest väletablerade programmet när det gäller AI-detektering.
– Granskningen är inte enbart baserad på Pangram, utan vi har också gjort en mänsklig bedömning. Vi har också med ganska många exempel för att människor ska kunna läsa, tänka och göra en egen bedömning, säger hon.
Läs mer: Hemliga signaler ska avslöja AI-text